Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
173
de afplockade fruktträden ute i trädgården,
liksom de väntade på att falla ned i den eviga
hvilan. Hönsen gingo under körsbärsträden och
plockade upp kärnor, som skatorna hade
spottat ut.
Allt erinrade om det sjunkande skeppet, det
ramlande huset, men på stora gödselhögen stod
ännu påfågeln och bredde ut sin prunkande stjert,
visserligen en smula sliten och glanslös efter en
sommar utan föda, men ändå fin och vacker, det
enda midt i all smutsen, som ögat med välbehag
kunde dröja vid.
–-Magistern hade inbjudit zigenaren
till kvällsvard för att undgå att bli inbjuden at
honom, hvilket var ännu ett lidande till alla de
andra; ty han måste då plåga sig med rutten
mat och rysliga dryckesvaror i snuskig
servering. Men han hade äfven en annan afsigt med
denna sista sammankomst; han ansåg det
nämligen nödvändigt att taga offret under
förberedande behandling i eft rundligt antal timmar för
att göra honom mottaglig för den procedur, som
skulle följa.
Iklädd sin embetsdrägt och med värja vid
sidan — han uppgaf sig ha varit på besök hos
presten — begaf han sig ned till lusthuset, der
zigenaren väntade honom. Den ovanliga och
högtidliga drägten undgick ej att göra beräknad
verkan, och zigenaren lyfte af gammal vana på
hatten, glömde eller vågade icke säga du, men
gjorde ödmjuka krumsprång och antog sitt mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
