Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 AUGUST1 STRINDBERG.
belefvade sätt. Bordet var täckt af bländande
hvit drällduk, tallrikar och glas voro skinande
rena, och det fanns både knif och gaffel, hvilket
satte zigenaren i stor förlägenhet.
Rätterna voro få, men väl tillagade, och ett
gammalt Syrakusa-vin lyste gullgult i en tarflig,
invändigt förgylld silfverkanna.
Allt var anlagdt på en imponerande verkan,
och magisterns allvarliga, afmätta, men höfliga
uppträdande slog genast zigenaren, som snabbt
insåg, att han var tvungen att uppföra sig
hyggligt.
Magistern skar för och serverade sin gäst,
som oupphörligt bad honom icke göra sig besvär
tör hans skull, ehuru värdens stela sätt nogsamt
visade, att det blott var af skyldighet mot sig
sjelf, sin person och sin rang, som han iakttog
sällskapslivets vanor.
När de hade spisat och glasen voro islagna,
tog magistern till ordet. Han började med att
vidröra sådana ämnen, som kunde fängsla
zigenarens uppmärksamhet utan att locka honom till
att tala. Han afslöjade några af djur- och
växt-lifvets hemligheter och utbredde sig i synnerhet
om djurverldens under, hvartill zigenaren
lyssnade med andakt. Men hvar gång han ville
sticka fram med sina meningar, teg magistern
med en uppenbar otålighet, som gaf till känna,
att han väntade tills struntpratet var öfver, för
att derpå fortsätta utan att besvara eller taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
