Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några bevingade ord - Ubi Bacchus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ubi Bacchus
223
Veritas
u
U’bi Ba’cchus re’gnat, Ve’nus
saltat (lat), där Bacchus regerar,
dansar Venus.
U’bi be’ne, i’bi pa’tria (lat), där
jag har det bra, är mitt
fädernesland (Pacuvius).
U’bi lex, i’bi poena [-pe’:na] (lat),
där lag finnes, finnes också straff.
U’lcus est (lat), det är ett sårbart
ställe (Cicero).
U’lcus ta’ngere (lat), röra vid ett
sår (= en ömtålig punkt).
(Te-rentius.)
U’ltra po’sse ne’mo obliga’tur (lat),
ingen kan tvingas att göra
någonting över sin förmåga.
U’mwerthung a’ller We’rthe (ty),
omvärdering av alla värden
(Nietzsche).
U’na hiru’ndo non fa’cit ver (lat),
en svala gör ingen vår (sommar).
U’nguibus et ro’stro (lat), med
näbbar och klor.
Un prince est le premier serviteur
et le premier magistrat de TÉtat
[öngprä^ngs ä löprömje’:
särvi-tö’:r elöprömje’: masjistra’ [-döle-ta’]-] {+döle-
ta’]+} (fr), en furste är Statens
förste tjänare och förste
ämbetsman (Fredrik II av Preussen).
U’num pro mu’ltis da’bitur ca’put
(lat), ett huvud måste offras för
de mångas skull (Vergilius).
U’nus multo’rum (lat), en av
mängden (Horatius).
U’rbi et o’rbi (lat), för staden
(Rom) och världen.
U’sque ad na’useam [-kve-] (lat),
ända till äckel.
U’siis est tyra’nnus (kt), modet
(bruket) är en tyrann (Horatius).
Ut ho’mines sunt, i’ta mo’rem
ge’-ras (lat), tag människorna så som
de äro (Terentius).
Ut pictu’ra poe’sis (lat), dikten är
som en målning (Horatius).
Ut seme’ntem fe’ceris, i’ta me’tes
(lat), som du sått, skall du
skörda (Cicero).
v, w
Vae vi’ctis (lat), ve de besegrade!
Wait a bit [we:t æbi’tt] (eng),
vänta lite!
Wait and see [we:t ænnd si:] (eng),
vänta och se; avvakta.
Va’na si’ne vi’ribus i’ra (lat),
vrede utan krafter är fåfäng.
Va’na su’rdis a’uribus ca’nere (lat),
fåfängt att tala för döva öron
(Li-vius).
Vara’tio (el. Vari’etas) dele’ctat
(lat), ombyte förnöjer (Phaedrus).
Va’re, Va’re, re’dde mi’hi legio’nes!
(lat), Varus, Varus, ge mig
tillbaka mina legioner! (Augustus).
Va’rium et muta’bile se’mper
fe’-mina (lat), kvinnan är alltid
vacklande och ombytlig (Vergilius).
Was ist das? (ty), vad är det?
Was ist der la’ngen Re’de kurzer
Sinn [-ko’rrtser sinn] (ty), vad
är det långa talets korta mening?
(Schiller).
Was noch nie da gewe’sen«s [- nåch
ni: -] (ty), någonting som ännu
aldrig blivit sett; något makalöst.
Ve’di Na’poli e po’i muori [- [-mo-å’:ri]-] {+mo-
å’:ri]+} (it), se Neapel och sedan
dö!
Weii^ Weib und Gesang [vajjn,
vajjp onnt gesa’ng] (ty), vin,
kvinnor och sång (Luther?).
Ve’lle et no’lle (lat), vilja och icke
vilja.
Ve’llem me nesci’re li’tteras (lat),
jag skulle önska, att jag inte
kunde skriva (Nero).
Ve’lle non di’scitur (lat), att vilja
kan ingen lära sig.
Ve’ni, vi’di, vi’ci (lat), jag kom,
jag såg, jag segrade (Caesar).
Wenn je’mand eine Reise tut, so
kami’ er was erzä’hlen [- a’jjne
ra’jjse to:t, så: -] (ty), när
någon gjort en resa, har han något
att berätta (Matthias Claudius).
Wer isfs? (ty), vem är det?
Ve’ritas o’dium pa’rit (lat),
sanningen alstrar hat (Terentius).
s och sj = tonande s och sj; th och dh === tonlöst och tonande väsljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
