Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET
19
hördes grodornas sakta kväkande; från det närmaste
buskaget ljöd en näktergals drill. ’
Sylvias huvud var tillbakalutat mot länstolens ryggstöd,
och hennes händer hängde ned över armstöden. Hennes
andedräkt gick hörbar och hastig över de halvöppna
läpparna; hon kände hur hennes hjärta slog.
Kär...! Denna visshet var ej endast en inre lycka,
utan även en fysisk sådan. Hon kände en så behaglig
värme, en så salig beklämning i sitt inre, en så sällsam
bedövning i huvudet.
Vid avskedet — de stodo osedda av de andra i ett hörn
av den mörka vestibulen — hade han tryckt en kyss på
hennes läppar. Den första kärlekskyssen i hennes liv. Nu
satt hon där och sökte att i minnet återkalla denna
tilldragelse, denna känsla. Hon var så upprörd, så rik —
med ett ord: förändrad; hon var ej mer samma Sylvia
som hon varit för några timmar sedan.
Dörren öppnades.
»I mörker, mitt barn?» sade Martha och tryckte på den
elektriska knappen. Glasampeln i taket upplyste nu
rummet med ett svagt rosafärgat sken, och man såg nu de
vit-lackerade möblerna, de blommiga tygerna och tapeterna i
den trevliga, enkla jungfruburen.
Sylvia sprang upp.
»Har jag skrämt dig?»
»O, nej, mamma... väl, att du kom ... i annat fall hade
jag gått till dig ... Sätt dig här i soffan ... och låt mig .. _
så på denna pall...» Och Sylvia satte sig vid sin mors
fötter och lade huvudet i hennes knä.
Martha strök smeksamt med handen över den unga
flickans hjässa.
»Det är ju samma ställning, som när vi berätta sagor»,
sade hon leende, »endast rollerna äro ombytta: nu måste
du berätta för mig. Hur kommer sig detta?... I
morgon ämnar Delnitzky hos mig anhålla om din hand...
Skall jag... skola vi säga ’ja’. Är du överens med dig
själv?»
»Ja, jag är lycklig, mycket lycklig . ..»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
