Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET
21
»Du har redan givit så många ’korgen’, och bland dina
avvisade friare finnas dock de, vilka jag sätter mer värde
på än på Delnitzky; men du kunde ej kritisera, ej tadla
nog mycket. Den ene hade ej nog allmänbildning, den
andre var ej tillräckligt storsinnad —; en annan saknade
andlig begåvning; en fjärde ädel mildhet — kort sagt, man
skulle kunna tro, att du endast ville anförtro din framtid
åt ett ideal av fullkomlighet, och nu —»
»Och nu känner jag inom mig, att det i hela världen ej
finnes någon annan människa, som jag skulle kunna
tillhöra, än Delnitzsky; jag skulle ju berätta sagor för dig,
mor? Där har du en!! Ett ljust under, helt och hållet
oberoende av alla kloka ’varför’ och ’vartill’. Det finnes
ingen förklaring och behövs ingen. Jag är så lycklig;
det synes mig, som vore allting förtrollat, som vore jag
själv en annan, än den jag förut var. Det jag förr tänkt
och gjort är borta nu, skingrat åt skilda håll; något nytt
omger mig, genomtränger, höjer mig —»
»Barn, barn — du talar som i ett rus —»
»Ja, mor, men det är ej champagnen, som stigit mig
åt huvudet — jag vet nu vad ordet lyckorus betyder.»
»Men berättelsen är du mig ännu skyldig. Hur har
det gått till?»
»På vägen från kyrkan har han friat.»
»Nej — jag vill veta orsaken till, att han kunnat erövra
ditt hjärta. Har det skett så småningom, plötsligt? —
Vilken särskild egenskap har du upptäckt hos honom?»
»En särskild egenskap? Någon viss dygd, som har bragt
mig till detta överlagda beslut: ’Denna människa är värd
kärlek — jag vill älska honom?’ Nej, något sådant har
icke ägt rum. Visserligen hade jag städse föreställt mig
saken så. Då hittills alla mina bekanta och ivrigaste
tillbedjare ha lämnat mig oberörd, sade jag till mig själv:
’Ingen har ännu visat sig äga så älskvärda egenskaper,
som jag skulle fordra av min blivande make; om det finns
en man, som överensstämmer med mitt ideal, skall jag
skänka honom min kärlek; som om en sådan gåva vore
villkorlig!... Nu har jag erfarit, att kärleken är obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
