Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
MARTHAS BARN
gårdagens tilldragelse till det förestående
sammanträdet och så åter hastigt tillbaka till Sylvia. Tidningens
grundande intresserade honom nu i dubbel måtto; det var
mycket lämpligt för honom att just nu kunna erhålla en
säker ställning som journalist och skrifställare. Kärleken
uppeggar äregirigheten. Han ville med sin penna uträtta
något stort, något stort som diktare, kanske något ännu
större som publicist. Han ville i dagspressen införa en
ny, friare anda, verka för den sociala utvecklingens mål,
skänka offentlighetens stöd åt Rudolfs — hennes brors —
ideella strävanden, hjälpa honom genom att i denna nya
tidning utveckla de åsikter, vilka Rudolf representerade
i riksdagen.
Ty jämte ledningen av följetongsavdelningen skulle
även en spalt i den politiska avdelningen stå till hans
förfogande. Detta var ett slagfält, där stora segrar
kunde vinnas. Och han ville segra. Han ville, att hon
skulle känna sig stolt över honom. Vem vet, kanske
kunde han även erövra scenen? En hel massa, ännu ofödda
— dramatiska stoff virvlade omkring i hans upprörda
hjärna; ej endast ära, även förmögenhet skulle han
vinna. Hans penna skulle vara hans svärd, spira och
trollstav ...
Vid en mellanstation kom en äldre herre in i kupén;
det var tillfälligtvis en bekant, en av hans fars
ämbetsbröder.
Hugo hade mycket hellre sett, att han fått vara ensam.
Han kände sig störd liksom en person, vilken blir
avbruten under räknandet av sina skatter.
»Ah, god dag, Bresser — det var roligt att få träffa er.
Ni ser kry ut — och så strålande glad»
Detta utrop var berättigat. Det låg en sådan glöd i
den unge mannens ögon, hela hans ansikte uttryckte
något så segervisst, att man måste uppmärksamma det.
»Kommer ni från en kallvattenkuranstalt, eller ämnar
ni er till Wjien för att lyfta högsta vinsten i något
lotteri?» frågade den andre skrattande. »Man skulle kunna
tro så väl det ena som det andra.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
