Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjuguförsta kapitlet
223
utgör villkoret för er förnöjsamhet: ställning, rikedom,
karriär... Fram därför med handbojor och munkavle åt
den upproriske fridstöraren!
»Mina bröder — alla äro vi ju bröder — ni glömma,
att ni ha gångna tiders fridstörare att tacka för allt,
varpå er nuvarande trygghet och frihet — så mycket eller,
enligt min uppfattning, så litet ni därav äga — med ett
ord, för det, varpå hela er kultur vilar. Hade gamla
seder aldrig funnit sina anklagare, nya aldrig sina
försvarare, vore kanske i dag hela denna publik församlad vid
en ’auto da fé’ eller — för att gå ännu längre tillbaka 1
tiden — i en mörk jordkula... Det är blott en skenbar
förlust, när en gammal kärbliven vana lämnar plats åt
en mera modern; så ha forna tiders riddare nödgats
uppge sina borgar, avstå från sina väpnare och
vattengravar. Men vilken av deras efterkommande lever icke nu
säkrare och bättre i sin oförsvarade hydda? Vem skaffar
sig bekvämare livets nödtorft, den som köpper det i
stadsbutikerna eller den som måste erövra det genom att
överfalla resande köpmän? Det finnes intet ont, intet lidande,
som icke, om det bortskaffades — dess fortvaro må synas
aldrig så födelaktig för ett fåtal — skulle tillföra detta
samma fåtal en ännu större vinst.
»Därför: slappas aldrig i striden mot det, som är
dåligt ! Vik aldrig tillbaka av hänsyn för dess målsmän och
legodrängar! Låt icke slaveriet fortfara för
slavhandlarens skull! Bibehåll icke pinbänken, därför att bödelns
yrke så fordrar! Hänsynslöshet? Det tillhör allt
räddningsarbete. Den drunknande får man i håret draga ur
böljorna; ur brinnande boningar må man omilt kasta sina
medmänniskor i räddningsnäten, och man bör genom
skarpa sanningsord söka befria de förblindade från
sociala missförhållanden. Frigörelse, förlossning — det
är icke uppgifter som man fullgör genom att ur
ymnig-hetshorn skaka blommor, utan» —talaren trädde fram
ännu ett steg och höjde rösten — »utan man måste med
kraftiga hugg spränga bojorna, med djärvt svingad lans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
