Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
marthas barn
nedlägga draken eller med i vredesmod svängt gissel
rensopa templet.»
Högljudda handklappningar hördes. Rudolf blev
förskräckt ; han kände, hur han rodnade. Denna
bifallsyttring syntes honom som ett tacksamhetsbevis för en
simpel teatereffekt. Om hugg, drakar och gissel hade han
talat, och han hade även darrat på rösten. Och nu
tackade publiken honom härför, liksom vore han en
debuterande tenor, vilken utslungat ett kraftigt »höga C».
Det skulle bara felats, att han helt artigt bugat sig.
Det gjorde han icke. Hans min förmörkades, och han
stod ett ögonblick orörlig; sedan började han åter, i det
han liksom för att äska ljud sträckte ut armen:
»Det förefaller mig, som har jag blivit missförstådd.
Bila, lans och gissel, dessa ord, vilka nyss inbragt mig
en applåd, liksom ’hade jag virtuosmässigt låtit dessa
våldets verfctyg vina genom luften, yttrade jag endast i
bild-lig betydelse. Jag står här för att tala mot den råa
styrkan, men vad beträffar själva det talade ordet, detta
känslans och tankens vapen, vill jag taga min rätt i anspråk,
var skarp och bestämd och kraftigt och oförfärat, liksom
man fordom använde bila, lans och gissel, begagna mig
av detsamma. Även det, jag skulle önska se besegrat,
tänkte jag mig i bildlig mening. Dessa bojor äro icke av
järn, dessa drakar ha inga fjäll, och det tempel, jag
menar, vilar icke på några stenpelare. Jag måste uttrycka
mig tydligare ...»
Och nu började han i lugn ton förklara, vilka bojor och
fjättrar, som enligt hans åsikt binda oss, och hur man
skall kunna skaka av sig dem, vilket härligt tempel, som
månglarna vanhelga, och hur man skall kunna bortjaga
dem. och slutligen vad den drake heter, som så härjande
far fram i samhället, och den Sankt-Georgs-bragd, genom
vilken detta vidunder skall nedgöras.
»Var man födes till slav. Han måste träla, antingen
han vill eller icke; han måste lära sig ett visst
föreskrivet pensum, såvida han icke vill underkasta sig
militärtvånget tre, i stället för endast ett år, och på samma gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
