Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjugufemte kapitlet 2.2J
lighet, genombävas av en djup rysning — rysning och
smärta. Mörda, mörda, mörda... Om man helt sätter
sig in i detta ords betydelse och lämnar fritt spelrum åt
sin fantasi (vilken ju, då det är fråga om
abstraheradebegrepp, så sällan får medverka), om man föreställer sig,
vad det innebär att borra stålet i en broders bröst eller
att förblöda under hans hugg, och när man ser hur
slaktarkniven — man må också högtravande kalla den svärd
— när man ser, hur dess makt anses som civilisationens
slutmål — då gripes man av S :t Georgs heliga
hänförelse: Vidundret måste besegras.»
Åter hördes en applådsalva.
Rudolf skakade på huvudet och fortfor: »Om jag i min
iver låter förleda mig att använda ett något kraftigt
språk med våldsamma bilder, så lönar mig ert bifall. Men
— det är bäst att g"enast framhålla det — jag anser visst
icke, att våldet kan övervinnas genom våldshandlingar.
Så länge man tror, att man kan fördriva ont med ont, så
länge kan man aldrig bryta den våldets ring, som
omsluter oss.
»Kulturens gång är, att våld måste vika för rätt.
Ännu ha vi icke framskridit långt på denna väg, men i alla
fall kommer mänsklighetens utveckling att fortgå i den
riktningen, till dess den kommit in i ett tidevarv utan
våld, i en ’krigslös tid’ — som försoningsaposteln Egidy,
vilken själv var en tapper soldat, brukar säga. Det vi
kunna göra är att påskynda denna utveckling, men alla
brutala medel — uppror, attentat, förföljelse — förfela
sitt ändamål och fördröja kulturens utveckling.
»Revolutionen predikar jag icke. Jag tillropar icke
heller publiken: ’Gå ut och avskaffa det eller det!’
Jag-vet väl, att icke vi, en liten obetydlig människoskara —
även om vi hyste samma åsikter, vilket helt säkert icke är
fallet — jag vet, att vi icke direkt från denna musiksal
kunna gå ut och rycka med oss massorna, omvända
motståndarna och upphäva gamla, tusenåriga institutioner.
För att trösta de missnöjda, för att varna de nöjda vill
jag säga endast detta: Förvandlingen försiggår redan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
