Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
marthas barn
Och liksom han förut uppräknat de förhållanden, vars
kval och laster tynga nutiden, uppräknade han nu, en
efter annan, de olika rörelser och organisationer, vilka
förbereda en lyckligare och rättvisare framtid, och hur
jämte dessa synliga saker även själva tidsandan bebådar
större mänsklighet och på samma gång också en högre
social ordning.
»Och så till slut. Jag har talat om endräkt, välstånd,
frihet, fred och visat hur många frön redan spira, ur
vilka det kommande paradisets trädgård en gång skall
framträda i full blomning. Och jag vet väl, att till och
med mången av de mest fördomsfria komma att håna
mig... ’Åh, den naive dåren !’ kommer det att heta.
’Han ser icke, att i det verkliga livet allt är byggt på
systemet ’mot varandra’ i stället för på hans förordade
’med och för varandra’; han ser icke, hur alla intressen
ligga i strid med varandra; han hör icke larmet från
alla partitvister, allt klass- och rashat; han vet icke, hur
människoanden är snärjd i gammal och ny vidskepelse.
Åh, den blinde, döve drömmaren!’
»Därpå vill jag svara: Allt detta se och höra vi blott
alltför tydligt, vi, vilka förutsäga en skönare framtid. Vi
se och höra till och med skarpare än de andra, ty under
den yppigt rika vegetationen se vi även den blekgröna
broddén av framtidens flora; mitt bland dagens vilda
larm förnimma vi dock redan morgondagens fjärran
häroldsrop ...
»Såsom slutord upprepar jag alltså med den mest
djupa förtröstan: ’Det kommer att bli bättre.’
»Men vi måste själva medverka!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
