Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjugus jätte kapitlet 227
hustru till ett geheimeråd? Ack, nej — utan över huvud
taget... Det vore dock icke vidare angenämt, om
marken, varpå man står, började darra, om de pelare, mot
vilka man lutar sig, började vackla, eller hur?»
»Där ’Ringstrasse’ nu ligger, stod ännu för fyrtio år
sedan en bastion. Om ingen fått rubba dess murar, vore
ert vackra hus icke byggt här...»
»Men är det någon orsak att låta dem efter behag
förstöra mitt hus? Det kan ni väl icke fordra av mig?»
»Nej, det kan jag icke fordra. Men ser jag verkligen
ut att hysa sådana avsikter? Hur ofta förväxlar man
icke den stillsamme uppbyggaren, som i stället för det
förfallna vill skaffa nytt material, och den våldsamme
förstöraren! Det, jag ville söka åstadkomma, vore en
smula ljus, en smula kärfek ...»
»Förlåt, käre Dotzky, men det är ju intet nytt. Ha vi
icke ljus nog i uppenbarelsen och kärlek nog i vår vackra
religion? Ack, om människorna endast vore verkligt
fromma! Men tyvärr äro de av naturen alltför litet så
och vilseföras än mer av alla dem, vilka säga sig bringa
så kallad upplysning.»
»Ni menar sådana som jag?»
»Ack, låt oss icke gräla!» utropade Christine.
Cajetane suckade. Den vändning, samtalet tagit, var
henne synbarligen pinsam. Rudolf skyndade sig därför
att byta om ämne; han förfrågade sig angående sönerna
Raneggs befinnande.
»Åh, de må utmärkt... ha med ståtliga betyg gått
igenom krigsskolan .. .» När grevinnan väl kommit in på
detta ämne, fortsatte hon förnöjd sitt samtal. Från de
glädjande underrättelserna angående sina söners militära
framgångar övergick hon att tala om sin gifta dotters
öde; även härvidlag hade hon endast glädjande saker att
meddela: tillökning i familjen, ett arv, intressanta resor
— kort sagt en i idel ljusa färger målad tavla ur livet.
Och i ett dylikt liv — denna tanke flög genom Rudolfs
inre — hade jag kunnat bevara min plats:
bekymmers-löshet, familjefröjder, njutningar .. . och i stället. ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
