Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjugunionde kapitlet
267
Med en djup, skälvande suck sjönk hon n ed i ett
soffhörn. Han gick fram till henne.
»Där», sade hon och pekade på en fåtölj i närheten.
Han lydde. I detta rum — det visste han från förr —
kunde varje ögonblick någon komma in. Endast när
han, som nyss, stod lutad mot dörren, kunde man vara
säker att icke bli överraskad.
»Jag trodde aldrig, jag kunde älska någon jo», sade
Sylvia.
»Hur innerligt jag älskar dig, har jag redan länge
vetat... Redan då — kommer du ihåg det? — på
Brunn-hof, vid det plötsliga ovädret. Du sprang mig till mötes
och snavade... Jag uppfångade dig i mina armar —
redan då förstod jag, att för mig fanns endast en
himmel på jorden — att få äga dig.»
»Ja, vi skola bli lyckliga, gränslöst lyckliga... Och du
skall bli en ännu större skald än du redan är.»
»I detta ögonblick är all min ärelystnad död. Något
högre än dig kan jag icke ernå...»
»Icke död, endast dövad. Jag känner mig också så...
liksom i en yrsel — och dock så lugn, så lugn ... Min
älskling...»
Hön räckte fram handen. Han drog sin stol närmare
för att kunna fatta denna hand. Tätt intill varandra
sutto de nu och viskade dessa hundratals ömma, dåraktiga
ord, vilka äro liksom smekningar. Och slutligen, trots
den farliga dörren, möttes deras läppar i en lång,
innerlig kyss, som förde dem långt från jordens grus.
De hörde icke, att dörren verkligen öppnades och
någon steg in mitt i rummet.
Först en i vredesmod utstött förbannelse kommo dem
att förskräckta slita sig från varandra. Hugo sprang
upp — framför honom stod Anton Delnitzky.
Under utropet: »Eländige, fräcke skurk!» störtade
denne mot Hugo och tilldelade honom ett slag i ansiktet.
Sylvia utstötte ett skri och sjönk till golvet — utan
medvetande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
