- Project Runeberg -  Marthas barn /
26

(1903) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förverkliga hennes drömmar och komma att någonsin intaga
en framskjuten och inflytelserik ställning, att han öfver hufvud
taget var — en ädling. Detta af Tilling inpräglade ord
yttrades mycket ofta i hemmet. Och i sin broder ägde Sylvia
en förebild, utrustad med alla de egenskaper, som berättiga
till denna titel. Af Toni Delnitzkys egenskaper kände hon
egentligen endast, att han förorsakat henne salig, orosfylld
hjärtklappning, att han syntes mycket förälskad, och, att han
var den enda man — den ende på hela jorden — efter
hvil-kens kyss hennes läppar längtade. Men hon var ej bländad;
hon tilldelade honom icke alla möjliga dygder som fallet
vanligen är med naivt förälskade personer. Hon erkände, att hon
hemfallit under förtrollningen af en lidelse. Men denna
förtrollning var så stark och behaglig, att hon alls icke ville
försöka kämpa däremot. Och hvarför skulle hon så gjort? Ingen
plikt band henne, hon svek icke sin tro till någon; — hon
satte endast en sak på spel — sin egen lycka, framtida års
lycka. Nå, denna insats kunde hon våga. Hon var ju säker
om sin lycka, hvad den närvarande stunden och den närmaste
framtiden beträffade; hon kände ju dock, att hon beredde en
annan den högsta lycka, att hon skänkte den älskade friaren
en saliggörande gåfva med sitt »ja», medan hennes »nej» skulle
tillfogat honom en outsäglig smärta. Hon kände, att hon
genom denna förlofning blifvit höjd ur hvardagligheten till en
oanad högtid — till en lifvets söndagsstämning, ur hvilken hon
■ej godtyckligt kunde slitas förrän de festnummer voro utförda,
som skimrade på det rosafärgade programmet. . .

Än stod Sylvia länge vid det öppna fönstret och insög
•den balsamiska nattluften. Hvarje andedrag innebar glädje,
hvarje pulsslag lefnadsnjutning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmarthas/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free