Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle ju då skynda till henne. De skulle lugna henne, trösta
henne, hennes kära, men ack — så föga lyckliga barn . . .
Nej, hvarför störa deras sömn, hvarför orsaka dem onödig
ängslan ?
Hennes moraliska rädsla öfvergick åter i en fysisk
bekläm-ning. Hon kände en häftig smärta i trakten af hjärtat. Hon
hade så svårt att andas; hon stönade högljudt.
Jungfrun, som vaknat af vindens tjut och genom
dörrspringan sett ljusskenet, hörde nu detta stönande och skyndade
friherrinnan till hjälp. Hon fann henne kämpande efter andan;
nu inträffade hvad Martha så gärna velat undvika: hela huset
alarmerades.
Men anfallet varade icke länge; snart låg Martha åter och
andades lugnt och utan plågor; kring sängen stodo hennes
barn och de andra.
Platsens läkare, som tillkallats, begärde, att man skulle
telegrafera efter professorn i Wien; ett ridande ilbud sändes
till stationen. Sylvia hade dessutom enligt löfte genast sändt
ett telegram till Cajetane.
Efter en stund insomnade Martha.
Hon insomnade och vaknade aldrig mer. Ett hjärtslag
hade fridfullt ändat hennes lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
