Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Lauritz Weibull.
och styrkare i förnämnde sak, vars namn han ock lät
presentera och uppenbarliga utropa för konungen, begärandes på hans
k[onungslige] ed* som han gjorde, när han kröntes, att han
skulle göra för guds skuld och rättvisona, [att] kyrkio[n och]
honom måtte ske fyllest för den orätt och skada dem vart gjort
mångalunda. Vem konungen så svarade: Herre ärkebiskop.
Lyster eder icke hava framgång i denne sak med sämja och
förliknelse, där efter som gode män kunna ransaka, eller velen
I det allenast med lagen bepröva? Vilken som innerliga bad,
att de som där vore närvarandes skulle arresteras, och var och
en göra honom fyllest i allahanda måtto, vilket han ock [-för[vär-vade]-] {+för[vär-
vade]+} (o: utverkade) av konungen, icke emotståndande att sådan
sak var på ärkebiskopens vägnar i Rom tillförene främjad.
Men konungen ville icke, att förbenämnde sak skulle i Rom
främjas eller ändas. Då böd han ärkebiskopen, att sådan
sak skulle ransakas här i riket, lovandes att honomo skulle ske
fyllest för hans skada och orätt i allahanda måtto. At (o: med)
vilket ärkebiskopen lät sig nöja.
På det sista därefter bleve där framtagne någre brev för
konungen och läsne, vilket vi icke aktade till [var] punkt [vad] de
hade innebära. Men vi kunde sedan gissa efter konungens
spörsmål, att denna (o: dessa) breven lydde emot andelige
herrar och adéle män, som då när voro och hade förnämnde brev
förseglat. Och det första spörsmålet var till biskopen till
Linköping, om han hade sådane brev beseglat. Vilken där till
svarade ja, men han ville förvara sig för tillkommande fall
och skottsmål. Då bekände han sig hava gjort en protestation,
och blev hans ursakelse (o: ursäkt) och protestation
framhem-tad och uppenbarliga läsen. Där näst efter blev var och en av
biskoparne och riksens råd ett sådant spörsmål föregivet, var
vid sin stat(um), och var lade vinning om att göra sin ursäkt och
uppenbara sin rättvisa i det ärendet. Varföre efter mångehanda,
som dem blev föregivet, ibland tvedräktigom — och dem hade
mångom ärende före att giva — då bekännes vi med gud, att vi
icke aktade vad där sammastädes blev sagt eller handlat,
för-denskuld att det tycktes intet gälla oss uppå, utan vi ginge och
talade oss emellan om det [portarne] vore [bestängde] och så
månge män var [där] i deras vånda, varföre vi ock lade vår
vinning om, huru vi skulle kunna komma där ut, fördenskuld
att vi vore en part ganska mycket förfärade för sådan sak.
Därnäst en liten stund gick konungen ut och rådet blev
sittandes att ransaka och ända allahanda saker allt intill
mörkan kväll. Sedan bleve ljusen inhemtade, och likavisst som
Judas Iscariot ville gripa Christum och förråda [honom], så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
