Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms blodbad.
39
först, sedan han fått del av ett brev från Gustaf Vasa till
Ture Jönsson, daterat Uppsala den 13 maj. I detta brev
erbjöd sig Gustaf Vasa att om domprosten begåve sig »hit
upp», »vara honom till vilje i alle ty min makt tillsäger» 1.
Jöran Turesson kan knappast ha varit framme hos Gustaf
Vasa, som i slutet av maj begav sig till Strängnäs, förrän
omkring den 1 juni; relationen nämner denne såsom
riksföreståndare och är alltså avfattad före konungavalet den 6 juni
samma år. Datum för relationen är därmed givet.
Det torde av det här sagda vara ofrånkomligt, att
relationens uppsättande helt sammanfaller med tiden för Jöran
Turessons återkomst. Ingen som tagit del av den föregående
granskningen, kan under sådana omständigheter vara i
tvivelsmål om läget. Den svenske riksföreståndaren har, innan
han återgav Jöran Turesson hans domprosteri, kräft av
honom och samtidigt av de två andra kanikerna fyllestgörande
räkenskap för den händelse i november 1520, i vilken de
tagit del. De har måst nedteckna sina »hågkomster».
Intet tvivel, att det för Jöran Turesson och hans
kolleger från Uppsala gällt att skriva rätt. Det har för dem gällt
kanske liv eller död, i varje fall deras timliga välfärd. Ett
felskrivet ord och allt kunde vara förlorat. Originalet till
sententian, som Jöran Turesson sigillerat, låg väl förvarat i
Köbenhavn, men själv har han haft en klar och noggrann
kännedom om dokumentet med den däri ingående
klagoskriften — det gällde att komma ifrån så gott som allt vad dessa
skrifter innehöll. Men hade Gustaf Vasa tillgång till dem?
Det var en hart när förtvivlad situation.
Hur mycket det än var att spela va banque: Jöran
Turesson beslöt sig för att betrakta klagoskriften och sententian
såsom inte existerande. Det var enda möjligheten. Att
hjälpande händer erbjöd sig, kan inte betvivlas. Bland
senten-tians utfärdare var också Laurentius Andreæ, ärkedjeknen i
Strängnäs-: han var nu Gustaf Vasas kansler. Det låg i Jöran
Turessons makt att sätta hans ställning på spel. Men trots
1 Allen III: 2, 220, 224, 452, 455, 456; Gottfrid Carlsson i sv. Hist.
tidskr. 1920, 133. — Gustaf Vasas brev i Gustaf I:s registratur I, 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
