Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Lauritz Weibull.
vetna. Innehållet i relationen är uppsåtligen falskt. Allt
förhållanden, som föranleder frågan, under fvilka
omständigheter denna relation egentligen tillkommit.
Relationen ger sig själv redan i de inledande orden
utseende av att vara en rent historisk framställning av vad
dess författare hört och sett efter konung Christierns kröning
på Stockholms slott. Forskningen har karaktäriserat
relationen med utgångspunkt härifrån, och det har hållits för
högst sannolikt, att Gustaf Vasa ombett de tre domherrarna
att nedteckna sina personliga hågkomster från blodbadet för
att på detta sätt få sakligt stoff till ett manifest, som man
var i färd med att utfärda. Manifestet skall ha varit det
manifest, som det svenska riksrådet under valriksdagen i
Strängnäs 1523 lät uppsätta. Men detta manifest röjer inte,
som det menats, någon påverkan av relationen. Man frågar
sig: kan satsen om »hågkomsterna» vara riktig?
Den förnämste av dem som avfattat relationen var
domprosten i Uppsala Jöran Turesson. Svaret på det framställda
spörsmålet vinnes genom en inblick i hans
levnadsomständigheter något före och vid tiden för relationens tillkomst.
Jöran Turesson hade alltid varit Gustaf Trolles och
Christiern II:s man, och det visar sig, att han ännu länge
efter blodbadet tog ärkebiskopens parti. På hösten 1521, då
det danska väldet i Sverige helt föll sönder, begav han sig
till Danmark. I motrörelsen mot Gustaf Vasa var hans fader
herr Ture Jönsson, riksrådet och lagmannen i Västergötland,
från dansk sida tilltänkt en ledande roll. Men denne avföll
från Christiern II. Vid samma tid, som sonen anlände till
Danmark, har fadern förenat sig med de svenska
upprorsmännen. Under dessa omständigheter blev Jöran Turesson
misstänkt och togs strax efter ankotnsten till Danmark i
fängsligt förvar; han satt därefter intill våren 1523 i
»häk-telse, torn och järn» hos ärkebiskopen av Lund. Först efter
Christiern H:s flykt slapp han loss. Han begav sig då till
sin faders gård Lindholmen uppe i Västergötland och anlände
dit den 27 april. Men han har, efter vad som passerat, inte
utan vidare vågat sig längre upp i Sverige. Han vågade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
