Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Lauritz Weibull.
ärkebiskopen av Uppsala och biskoparna av Västerås och
Linköping säte; därjämte, dessa tydligen såsom delegati,
biskopen i Odense diæces, domprosten, skolastikern, officialen
och två kaniker från Uppsala, ärkedjeknen i Linköping och
en dominikanermunk från Stockholm. De två, veterligen i
Stockholm närvarande biskoparna av Strängnäs och Skara
var däremot uteslutna. I deras ställe mötte ärkedjeknen från
det förra stiftet och dekanen från det senare. Inalles fjorton
högre andlige — »de visaste i Sveriges rike äre»,
karaktäriserar Christiern II i sin proklamation.
Redan Huitfeld har anmärkt såsom något sällsamt, att
en och samma person kunde vara både kärande och domare
i egen sak, såsom en part av desse domare var1. Andra
har anmärkt detsamma. Anmärkningen bottnar i ett
förbiseende. Det gällde här, hur underligt det kan synas en senare
tid, för ingen av domarna egen sak. Målet var mål om
kätteri, brott mot religionen och gud.
Den domstol, som sattes den 8 november, var en
domstol, mot vars kanoniska kompetens intet kunde anföras.
Den var en i alla avseenden laglig domstol.
Inför denna sålunda sammansatta domstol förelades
nu ånyo Gustaf Trolles klagoskrift. Kaniken, mäster Jon
från Uppsala hade föregående dag föredragit denna. Han var
nu aktör. Domstolen utgick ifrån att de ogärningar, som i
Gustaf Trolles klagoskrift tillades herr Sten och hans parti,
dagen förut förts i bevis såsom notoriska. Mäster Jon ställde
därefter till domstolen spörsmålet, om missgärningarna inte
vore uppenbart kätteri mot romarekyrkan. En överläggning
följde. Denna följdes i sin ordning av domens, sententians
avsägande.
Vill man ha beviset för riktigheten av de grundlinjer,
som uppdragits i den föregående framställningen, och
därmed för den stora betydelsen av sammansvärjelsebrevets
framkomst, behöver man endast läsa denna sententia. Gustaf
Trolles hela vidlyftiga argumentering för kätteriet är i sen-
1 Huitfeld, VII, 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
