Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Lauritz Weibull.
med den då och dittills inom kyrkan härskande. Den
är den konträra motsatsen till uppfattningen i
Odenselitteraturen, i Passio sancti Kanuti regis likaväl som hos Ailnoth,
i Memoriale fratrum och hos Robert av Ely. Men så
motsatt uppfattningen i krönikan är till den kyrkligt härskande,
så nära sluter den sig till uppfattningen i Liber daticus.
Omdömena i krönikan — och det ligger i verkets skiljaktiga
karaktär — är rikare facetterade och begrundade, personer
som uteslutits eller endast nämnas i Liber daticus, är här
med, men grundåskådningen är genomgående densamma.
På båda ställena står Erik Emune som djävulsrikets
representant, tyrannen. På båda ställena hans motståndare Magnus
Nielsen som gudsrikets företrädare, vars bild i förtäckta
ordalag närmas till det gudomliga. Roskildemannen tiger om
Knut Lavards helgonskap. Liber daticus stryker hans namn.
Den stryker också Erik Ejegods och Knut den heliges.
Roskildekrönikan för båda dessa kungar i grupp med den
samtide tyrannen, Erik Emune. I motsats härtill faller
prisande ord i krönikan om Oluf Hunger och Harald Hein
och står båda inskrivna i Liber daticus. Överensstämmelsen
når även till Sven Estridsen. Krönikan förtiger hans
kyrkliga gärning. Liber daticus bortskär hänsynslöst allt som
läses därom i Memoriale fratrum.
Det är tidigare visat, att uppfattningen i Liber daticus
sammanhänger med Eskils tillträde till archiepiskopatet och
att den nya uppfattningen vid S:t Laurentius i Lund måste
vara ett uttryck för hans åskådning. Den bottnar i hans
personliga uppfattning. Samma uppfattning möter nu i
den krönika, som skrivits vid hans biskopssäte i Roskilde.
Den framträder här något år tidigare, samtidigt med det
att Eskil lämnar biskopssätet för ärkebiskopssätet i Lund.
Krönikan markerar själv skarpt, att förhållandena i
samtiden också här ligger bakom. Förhållandena är desamma
som för Liber daticus. Verken hör intimt samman. De
återspeglar i sin politiska helhetsuppfattning samma tankegång.
Tankegången måste återgå till samme man: ärkebiskop Eskil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
