Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Fynden av romerska mynt i det fria Germanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fynden av romerska mynt i det fria Germanien. 211
verklig oroshärd. Härjningstågen ha riktats än mot den ena, än
mot den andra av de rikare bebodda eller i handelsavseende
betydelsefullaste länderna. Så ha Weichselmyningen, Pommern,
Öland, Fyen, Bornholm och Gottland vid olika tillfällen
anfallits. Om orsakerna härtill vågar han en gissning. Slavernas
framträngande i väster och söder faller under tiden omkring år
500; de krig, som utkämpats ha varit tidiga vikingatåg eller
venderhärjningar.
Ofta och i regel använder Bolin sålunda det spröda
materialet med försiktighet. Men stundom går hans flykt bland
molnen och kunde tålt ett klipp i vingen. Materialet prässas
någon gång alldeles onödigtvis hårt redan när Bolin för beviset
för att skattefynden i första hand tala om härjningar och krig.
I framställningen av Germaniens politiska historia sluter han
också här och var till härjningar och krig, även där det icke
kan vara tal om en mera frappant rikedom på myntskatter.
Detta gäller exempelvis både Weserområdet, Mähren och
Skandinavien under Markus Aurelius tid, Schlesien, Nordungern
under 300-talet och även sydöstra Skåne under tiden omkring
500. Och på sina ställen, främst i kapitlet om burgundernas
och vandalernas vandringar, närmar sig Bolin i mycket Stjernas
konstruerande fantasi. Allt är väl framställt i hypotesens form,
och hypoteserna kanske lika väl grundade som många andra
i dessa avlägsna tiders historia, vilka forskningen i våra dagar
knäsatt som säkra fakta. Men avhandlingen hade här vunnit
genom en mera tyglad fantasi. Det bör tilläggas, att bristande
hänvisningar till källor och materialförteckning försvåra studiet
av dessa delar av avhandlingen.
De romerska myntfyndens värde som historiska källor är icke
uttömt med de bidrag, skattfynden kunna lämna till Germaniens
politiska historia. Till myntfynden knyter sig ytterligare en hel
rad av problem. De gruppera sig främst kring frågorna: när
och hur mynten kommit till Germanien och vilken roll de
spelat för germanerna. Besvarandet av dessa frågor är av icke
ringa betydelse för kännedomen om germanernas allmänna
kulturtillstånd under romersk tid.
Den romerska myntströmmen till Germanien har för den
tidigare forskningen stått såsom något episodartat. Regling har,
som redan framhållits, sökt leda i bevis, att denarimporten varit
mycket stark under tiden 69—161, men att myntströmmen brutits
redan under Markus Aurelius’ tid, 161 — 180, för att först efter
århundraden, från mitten av 300-talet, åter upptagas och då i form
av guldmyntimport. Hildebrand och Almgren förlägga hela denar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
