Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drottning Christinas övergång till katolicismen. 235
inhämta Descartes’ åsikter om samma ämne. Descartes
skyndade sig att i långa brev besvara alla dessa frågor. Christinas
intresse för Descartes ökades. Under en månadslång resa
till Falu koppargruva hösten 1648 grepo sig Christina och
Chanut, efter att ha studerat Epiktet, Tacitus och Virgilius,
an med Descartes’ Principes de la Philosophie. Boken var
hårdläst. Drottningens bibliotekarie Joh. Freinsheim fick i
uppdrag att sätta sig in i Descartes’ Principes så fullständigt,
som det var honom möjligt, för att sedan kunna bispringa
Christina. Men även Freinsheim behövde en medhjälpare
och bad därför Chanut att samtidigt läsa boken. »På detta
sätt», skrev Chanut till Descartes, »har det blivit en
ämbetsplikt för Frankrikes resident i Sverige att läsa och studera
Eder filosofi». Men även för Chanut var Descartes’ Principes
en svår lektyr. Han anropade Descartes själv om bistånd
och fick även av honom anvisningar om, att han kunde
hoppa över vissa partier, som många funno allt för svåra,
och andra, som ej voro nödvändiga för förståelsen av
återstoden. Christina inbjöd slutligen filosofen själv till
Stockholm. I början av oktober 1649 kom Descartes. Några
månader senare, den 11 februari 1650 dog Descartes i
Stockholm *.
Vilken ståndpunkt hade Christina i religiösa frågor, när
hon mötte Chanut och Descartes? Hennes
regeringshandlingar ha berörts i det föregående. I vilken inre övertygelse
bottnade dessa? Svaret kan i någon mån givas.
I början av 1648 skrev Chanut på order av Brienne,
den franske statssekreteraren för utrikesärendena, sitt
berömda porträtt av Christina 2. Hans samtal med drottningen
hade vid denna tid ofta rört religiösa frågor. En sak hade
frapperat honom, och han framhäver den främst i sin
karaktäristik av Christina: hennes gudsfruktan, hennes djupa känsla
för det religiösa och uppriktiga kristna övertygelse. »Hon
1 Christinas, Chanuts och Descartes’ brevväxling i CEuvres de Descartes
p. p. Adam et Tannery IV, V, X, passim; jfr XII, 511.
2 Martin Weibull, Om »Mémoires de Chanut» i svensk Historisk tidskrift
1887, 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
