Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
Curt Weibull.
skor stor skada, när hon därav trodde sig vinna någon liten
fördel; men om en människa betraktade sig som del av det
hela, fann hon ett nöje i att göra gott mot hela världen och
fruktade icke ens att sätta sitt liv på spel för att tjäna andra.
Här, framhöll Descartes, var källan och grunden för alla
heroiska handlingar 1.
Chanuts ord, att Christina kände kronans ansvar äro
sanna. Man har menat, att Christina brast i åtskilligt som
regerande drottning. Men hon brast aldrig i ansvarskänsla.
I en rad av år hade hon med aldrig svikande energi sökt
fylla och fyllt sin uppgift som regerande drottning. Den
religiösa krisen kom. Christina blev övertygad katolik. I
denna situation stod det klart för henne, att hon icke längre
var i stånd att fylla sin uppgift som drottning av Sverige,
protestantismens huvudland i Europa. Att under dessa nya
förhållanden bevara kronan kom för Christina att te sig
uteslutande som ett rent personligt intresse. Och utan tvivel
var detta — att bevara kronan — verkligen ett eminent
personligt intresse för Christina. Intet yttre hindrade henne.
Riksråd och folk sökte tvinga henne. Men Christina
nedlade trots detta kronan. Hon brast i en konungs
ansvarskänsla mot sitt land, har man menat. Christina själv kände
annorlunda. Hon kände en konungs ansvar. Hon
handlade i övertygelsen, att det var hennes plikt att för det
allmänna, för fäderneslandet offra sin egen personliga fördel.
Tronavsägelsen var för Christina en heroisk handling.
I hela sitt liv hävdade Christina själv, att hon offrat
allt för fäderneslandet, föredragit dess räddning framför allt
annat, när hon, katoliken, avsagt sig Sveriges krona. I
hennes föreställning var detta en den ärorikaste handling. Men
Christina såg illusionslöst på människorna och världen. I
skarpt formulerade ord 2 har hon vid tiden för sin
övergång till katolicismen givit uttryck åt, att hon var fullt med-
1 Descartes till prinsessan Elisabeth. Egmond lö/9 1645. CEuvres de
Descartes p. p. Adam et Tannery IV, 293.
2 Christina till Fredrik av Hessen. Stockholm mars 1652.
Arcken-holtz, Mémoires de Christine I, 217.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
