Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curt Weibull, Drottning Christinas övergång till katolicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drottning Christinas övergång till katolicismen.
255
utom denna ’vertu’, som man har rätt och skäl att
berömma» *.
Descartes säger, att han vågade hoppas, att dessa hans
tankar om det högsta goda icke skulle bliva utan frukt;
han tyckte sig av erfarenhet ha funnit, att övervägandet
av dessa tankar stärkte själen i utövandet av »la vertu»
och mera än någonting annat i världen tjänade till att
göra människorna lyckliga 2. Descartes’ förhoppning gick i
uppfyllelse. Hans ord om »la vertu» och om värdet av
denna och en konungakroria ha liksom många andra hans
ord etsat sig djupt in i Christina. »Le mérite vaut mieux
que les trönes», skrev hon på ålderdomen korthugget i
sina »Pensées». Och orden ha i hennes ungdom burit
frukt. »La vertu», icke konungakronan, var för Christina
det högsta goda. Hon följde »dygdens» väg. Hon offrade
sin konungakrona.
Med den uppfattning om det högsta goda, som
Christina ägde, blev tronavsägelsen för henne en plikt mot sig
själv. Och plikten mot sig själv kom att för Christina
sammanfalla med plikten mot det allmänna, mot fäderneslandet.
Christina var uppfostrad till regerande drottning av
Axel Oxenstierna. Hon hade av honom lärt en konungs
ansvar och plikter. »Drottningen känner kronans ansvar»,
säger Chanut i sitt porträtt av Christina; »att väl fylla sin
uppgift är för henne det första steget på vägen mot la
vertu» 3. Även Descartes har i ett av de brev, som han sänt
Christina, inpräglat som en nyttig sanning, att man alltid,
om ock med måtta, hade att föredraga det allmännas och
fäderneslandets intressen framför sina egna personliga. Om
en människa hänförde allt till sig själv, utvecklade
Descartes, skulle hon icke draga sig för att tillfoga andra männi-
1 Descartes till Christina. Egmond 20/n 1647. CEuvres de Descartes
p. p. Adam et Tannery V, 81.
2 Descartes till Chanut. Egmond 2l/n 1648. CEuvres de Descartes
V, 130.
3 Martin Weibull, Om Mémoires de Chanut i svensk Historisk tidskrift
1887, 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
