Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Weibull, Arkivordningsprinciper. Historisk återblick och nyorientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Carl Gustaf Weibull.
kunna formuleras rakt motsatt: vid ordnande av lösa
handlingar, som ansluta sig till en huvudserie, bör städse tagas
under övervägande, huruvida de icke lämpligen böra i första
hand ordnas på ett annat sätt än deras kronologiskt förda
huvudserier, efter ämnen, topografiskt eller alfabetiskt. Vi taga
ett exempel. Inflyttningar i en församling bokföras i Sverige
kronologiskt i därför upplagda inflyttningslängder. Till dessa
ansluta sig själva inflyttningsbevisen, på vilka
inflyttningslängdens uppgifter grunda sig och vilka enligt gällande
ordning jämväl skola bevaras. Så länge dessa bevis förvaras
uteslutande i kronologisk följd, är deras värde ur
forskningssynpunkt i huvudsak inskränkt endast till
kontrollmedel å inflyttningslängdernas uppgifter. Placeras de åter,
för vissa lämpligt avvägda tidsmått av år i sänder, i
bokstavsordning efter de inflyttades namn, fås så att säga gratis
vid sidan av kontrollmedlet även ett realregister, och detta
av större värde för vinnande av sökt personupplysning än
inflyttningslängden själv. I regel är den efterforskades namn
känt, den exakta tidpunkten för inflyttningen däremot ofta
okänd. Systemet är av betydelse särskilt i större
församlingar.
Det har redan framhållits, att ett dossiersystem i sin
fulla utformning, med alla handlingar, även koncept, rörande
ett ärende hoplagda för sig och de olika dossiererna därefter
ordnade i serier efter ämnen, knappast låter sig genomföra
beträffande de äldre arkiven, därest dessa ej från början varit
ordnade på detta sätt. Ett mera konsekvent tillämpat
dossiersystem måste vara förbehållet de under bildning varande
delarna av ett arkiv. Systemet vinner också alltmera terräng,
åtminstone hos större svenska ämbetsverk, understundom med
smidiga variationer vid genomförandet, så att vissa handlingar
behållas ordnade uteslutande efter formella synpunkter, där så
befinnes ändamålsenligt. Efter modell av motsvarande arkiv
i Bruxelles och Paris infördes sålunda dossiersystem med
ämnesserier i det svenska utrikesdepartementets arkiv av
dåvarande utrikesministern Alfred Lagerheim under hans
ministertid 1899—1904, från början dock utan fast logisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
