Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Berg, Den rostockska sändebudsberättelsen om Valdemar Atterdags förhandlingar med Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rostocksberättelsen om Valdemar och Magnus Eriksson. 115
datum faller sålunda två dagar efter det Valdemar enligt
sändebudsberättelsen lämnat Hälsingborg. Det synes angiva
Magnus’ närvaro därstädes vid en tidpunkt, som ligger
mycket nära den för underhandlingarna mellan honom och
Valdemar.
Rörande Albrekts av Mecklenburg åtgöranden år 1355
är endast föga känt. Han befinnes den 9 maj ha utfärdat
en urkund i Rostock, en annan på samma ort den 19 juli l.
Uppgift om var han befunnit sig under mellanliggande tid
saknas. Det föreligger emellertid intet hinder för att han den
14—16 juli, såsom sändebudsberättelsen uppgiver, varit i
Helsingör och Hälsingborg 2.
leke heller beträffande de andra i sändebudsberättelsen
omtalade personerna föreligga några uppgifter, som skulle
strida mot vad berättelsen har att meddela om deras
närvaro vid angiven tidpunkt på dessa platser3.
Det visar sig sålunda, att söker man inpassa
sändebudsberättelsens framställning i de från året 1355 bekanta
förhållandena, denna icke endast till sin allmänna
karaktär utan även i sina detaljer tydligen företer en
överensstämmelse med dessa förhållanden, som fullständigt utesluter
Styffe måste omdatera (3/s) för att bringa i överensstämmelse med
sändebudsberättelsens uppgifter. Det torde väl ej undgå, att den av Styffe antagna
förväxlingen av de båda festdagarna »septem fratres» och »septem
dormien-tes» icke gärna är tänkbar. Omdateringen, som är gjord med utgångspunkt
uteslutande i det såsom säkert betraktade faktum, att sändebudsberättelsen
hänför sig till året 1360, är påtagligen fullkomligt ohållbar, när den senares
tidsättning befinnes oriktig.
1 Mecklenburgisches Urkundenbuch, XIII, 621, 639 ff.
2 Albrekt hade under den närmast föregående tiden stått i mycket
vänskapligt förhållande till sin svåger Magnus; vid flera tillfällen har han av
denne använts såsom medlare mellan honom och hansestäderna. Jmfr
Sveriges traktater, II, 177, 184, 192, 194, 197.
3 Såsom ovan nämnts (s. 109, n. 1) har man i namnet Nils Abrahamsson
velat se en felskrivning för antingen Nils Abjörnsson eller Nils Åkesson, av
vilka den förre ej längre möter i urkunderna efter 1358 (jmfr Svenska
riks-archifvets pergamentsbref, I, 115). Under förutsättning att den förra
identifikationen är riktig, skulle ej längre detta hinder existera, när urkunden
tillhör 1355, icke 1360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
