Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kristian Erslev och Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Lauritz Weibull.
så mycket större genom den analys han ger av »egen
bekännelse och framburne brev». Analysen lyder: »alltså en
hänvisning till sammansvärjelsebrevet.» Ja väl: en hänvisning till
sammansvärjelsebrevet. Men därutöver också något annat
och väsentligt. Orden ansluter sig nära till kanonisk rätt.
Det ligger i dem, att notorieteten av brottet, som redan
ansågs fastställd som en »notorietas facti», nu också ansågs
fastställd som en »notorietas juris» såväl genom »Confessio»,
bekännelse, som »probatio», framburne brev. Domarna, inte
aktor, har därmed gjort gällande, att bevisföringen för brottet
som notoriskt enligt deras uppfattning förelåg kanoniskt
fullständig och fullgiltig, då de fällde sin dorn.
Sententians motivering och konklusion är att se mot
denna av Erslev obeaktade bakgrund. Eftersom herr Sten och
förenämnda hans anhängare, heter det, i flera år varit
besmittade med kyrkans högsta bann och, hårde och illhätske, inte
velat taga råd eller förmaning av de dömande eller av andra
biskopar och prelater i riket eller av de domare, påven
förordnat, och efter som de därutöver sammansvurit sig mot
ärkebiskopen och frivilligt förpliktat sig att stå fast i sitt förbund,
»evad därefter gå kunde med bann eller interdikt av
romerska kurian», har domarna efter kyrkans, kejsarens och Sveriges
Iag inte kunnat finna annat än att de gjort sig skyldiga till
uppenbart kätteri, »och skole både han och de för
uppen-bare kättare hållas och kallas».
Då Erslev går att värdesätta denna dorn — en dorn som
gällde aderton namngivna personer förutom borgmästare, råd
och Stockholms stad — kommer hans moraliska människa
i skälvning. Sententian, argumenterar han, förklarar de av
Gustaf Trolle anklagade för kättare på grund av bannlysningen
och sammansvärjelsebrevet, men det egendomliga är, att
endast helt få av de anklagade nämnes i ena eller andra
sammanhanget : endast två såsom bannlysta i vad han kallar
»listan över de inför påven anklagade», Måns Gren och Olof
Valravn, två i sammansvärjelsebrevet, den ene även här
Måns Gren. I varje fall för bannlysningens vidkommande,
menar Erslev, har domarna tillåtit sig att låta vad som endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
