Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kristian Erslev och Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Lauritz Weibull.
grad av sammansvärjelsebrevet (259). Försvaret föres utan
hänsyntagande till den motbevisning jag lämnat (52 f.). Jag
upprepar den inte. För övrigt torde all diskussion vara
överflödig. Avrättningarna har självklart varit bestämda
varken av klagoskriften eller sammansvärjelsebrevet, utan av
sententian. Denna har visserligen i sin ordning föranletts
av Gustaf Trolles klagoskrift. Men klagoskriften skulle aldrig
ha kunnat lagligen åstadkomma sententian. Motivering och
domslut är i denna beroende av sammansvärjelsebrevet, sett
i sammanhang med bannlysningen.
Utöver de i sententian dömda blev även ett
förhållandevis färre antal personer avrättade.
För Erslev stod det 1891 och står det fortfarande som
en gåta, varför dessa personer blev avrättade (164, 259).
Han påbördar mig anspråk på att ha löst denna gåta. Vad
jag gjort är att jag med den exekverande maktens eget
uttalande konstaterat såsom »ganska säkert», under vilken
synpunkt denna makt själv betraktade och ville ha
betraktade avrättningarna i deras helhet: samtliga de avrättade har
enligt konungens proklamation avrättats på grund av
sententian såsom »uppenbarlige kättare och bannsmänniskor».
Men därutöver sökte jag också närmare belysa konungens
betraktelsesätt. De andlige hade utan betänkande fört även
de av Gustaf Trolle anklagade, vilka endast var »credentes»,
anhängare till kättarna från 1517 års sammansvärjelsebrev,
in under den dorn de fällde. Den exekverande makten
förde nu andra än de dömde, endast de av samma grunder
var notoriska kättare, in under domen. Med andra ord:
premisserna i sententian har ansetts tillämpliga. Exekutorn
har tilltrott sig att själv draga konklusionen av dem (61 f.).
För Erslev finns det i allt detta ingenting som kan
konstateras som »ganske sikkert». Och dock: konungens
eget uttalande är ganska säkert. Ganska säker är också
den gällande kanoniska rätten. Det är med utgångspunkt i
denna Christiern II handlat.
Bland dem som avrättades utanför de i sententian
dömda befann sig två av de svenska biskoparna. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
