Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Sörensson, Fältherrar, härorganisation och krigföring under trettioåriga krigets senare skede. En orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härorganisation och krigföring under 30:åriga kriget. 145
torde man dock kunna säga, att var officerskår behöll sin
särprägel.
Naturligtvis måste under sådana omständigheter
stridssätt och stridsteknik å båda sidor bliva fullkomligt lika. På
fältherrarnas och officerskårens förmåga att utnyttja det på
det hela taget likvärdiga materialet och de likartade
stridsmedlen måste därför rent militärt sett den stora kampens
utgång komma att bero.
I taktiskt hänseende erbjuda striderna nästan alltid på
det hela taget ungefär samma bild. Arméerna uppmarschera
mitt emot varandra med infanteriet i mitten, kavalleriet på
flyglarna, och ett parallellslag utvecklar sig, vari efter längre
eller kortare tid, med större eller mindre svårighet den ena
partens kavalleri segrar på endera eller på båda flyglarna.
Har lyckan varit båda parterna lika huld, vinnes avgörandet
genom en ny kamp mellan de båda segrande flyglarna. Intet
exempel finnes på, att utgången av kampen i centern varit
avgörande för striden i dess helhet \ Kavalleriet är det
egentliga slagvapnet, infanteriet är i fältslaget ej stort annat
än den pivå, kring vilken detta vrider sig. Men förlusterna
drabba hårdast det slagna infanteriet, som i regel blir
fullständigt upprivet, under det att kavalleriet oftast slipper
betydligt lindrigare undan 2. Från detta schema gjordes nästan
blott från svensk sida stundom mera betydande avvikelser.
Vid Wittstock delade Banér sin armé och lät den ena flygeln
företaga en kringgående rörelse för att så ej blott slå utan
helt förinta fienden. På grund av en mängd
sammanträffande ogynnsamma omständigheter lyckades det visserligen
ej att fullständigt innesluta fienderna, men resultatet blev
dock en av de mest glänsande segrarna under hela kriget,
och de kejserliga oeh sachsarna blevo i det närmaste
upprivna 3. Vid Jankau upptog Torstenson mot tidens sed strid
i en mycket bruten och betäckt terräng, vilken omöjliggjorde
1 Delbruck a. a. Feldakten.
2 Chemnitz, Björlin a. a. Förlustlistor och rapporter om slagen i
Feldakten och i Torstensons skrivelser till K. M:t m. fi.
3 Björlin, Generalstaben a. a.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
