Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Kring Carl XII:s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Sture Bolin.
Enär Carlberg angiver, att konungen haft huvudet vänt
något framåt mot fästningen och den nya linjen, blir det
av intresse att veta, hur långt den nya linjen sträckte sig.’
Den ende forskare, som haft uppmärksamheten fäst på detta
spörsmål och för övrigt tillmätt det avgörande betydelse för
besvarandet av frågan om Carl XII:s död, är Ræder. Han
antager, att den åtminstone sträckt sig c:a 50 m. Men detta
är blott ett antagande; någon grävning bestyrker det ej 1. I
stället har Maigret i sin andra berättelse uppgiften 30 alnar;
härmed måste avses franska alnar, d. v. s. c:a 35 meter2.
Maigret ledde belägringsarbetena, han måste vara väl
underrättad; han har här intet skäl att undanhålla sanningen. Den
nya linjens ändpunkt å kartan har ditsatts i enlighet med
1 Ræder (Notitser s. 385 ff.) stöder sig på Carlbergs berättelse om att
konungen såg mot fästningen och den nya linjen samt betonar, att det
särskilt är en punkt, som bör ha intresserat konungen, nämligen den nya linjens
ändpunkt, där arbetet var mest utsatt för fiendens eld och säkert sist skulle
bli färdigt. Denna punkt måste enligt Ræder ha legat ganska långt åt höger
(åt nordväst), eftersom det var nödvändigt att gå ganska långt fram i denna
riktning för att utan bestrykning kunna lägga den sista parallellen mellan
fästningen och dammen. Detta förutsätter, att en rät linje skulle dragas fram
till denna sista, avsedda parallell. Möjligheten härav försvinner nästan helt
sedan den nya linjens gång efter Ræders nya undersökning (jmfr. Ræder:
Fortsatte notiser s. 484 ff.) noggrannare kunnat fastställas; ty till följd av
ter-rähgförhållandena kan-icke en parallell mellan damm och fästning dragas ut från
denna nya linje och dess fortsättning i nordvästlig riktning, om denna icke
utsträckes minst c:a 100 m. Eljest blev linjen bestruken från Mellanberget,
Över-berg eller fästningen. Det blir alltså nödvändigt att antaga att skyttegraven
skulle föras framåt i sicksack i enlighet med Vaubans system (se Vauban: De
l’attaque et de la defense des places, 1737, passim) och därigenom dammen
kringgås. På detta sätt kunde nästa linje från sin utgångspunkt inriktas
mellan fästningens och Mellanbergets bestrykningslinjer, nästa i nordvästlig
riktning gå norr om bestrykningslinjen från befästa vägen och slutligen
härifrån parallellen läggas utan bestrykning. Att så måste vara fallet framgår
evident av Maigrets uppgift, att den nya linjen skulle dragas ut c:a 35 m.
2 Därest det varit svenska alnar, skulle den nya linjen endast sträcka
sig c:a 18 m., vilket skulle innebära att den ej nådde rakt väster om konungens
dödsställe, där dock Ræder funnit spår av löpgraven. Se Ræder: Fortsatte
notiser s. 483 f. och kartskissen. Vidare skulle den sträcka, Maigret först
önskade draga, i så fall bli blott 9 m., vilket är omöjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
