Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Unionsmötet i Kalmar 1397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 Lauritz Weibull.
överenskommits mellan konungen, drottningen och rikenas
rådgivare och män, och det är hos Paludan-Muller liksom också
hos Georgii tvivel, ifall de verkligen riktigt återgivits.
Brevet är för Paludan-Muller ingenting annat än ett vittnesbörd,
ett testimonium. Och detta testimonium har i sin yttre
form en gestaltning, som närmare karaktäriserar detsamma.
Paludan-Muller är den förste forskare, som haft själva
originalbrevet under ögonen. Han konstaterar, att detta brev
är på papper, inte på pergament, inte, som texten anger,
med underhängande, utan med påtryckta sigill. Och dessa
sigill är till antalet endast tio, trots det att sjutton personer
anges som beseglare och samtligas sigill mycket väl hade
kunnat få plats under texten. Beseglingen är därtill
verkställd utan omsorg, skriften vårdslösad och bekajad med fel,
som rättats eller fått stå orättade kvar. Paludan-Mullers
karaktäristik av unionsbrevet kan sammanfattas: ett
vittnesbörd om en muntlig överenskommelse, föreliggande endast
i ett bristfälligt beseglat, vårdslöst avfattat koncept.
Man frågar sig: varför blev unionsbrevet aldrig brakt i
slutgiltig föreskriven form? Paludan-Muller söker lösa
problemet med förklaringen, att överenskommelsen, motsatt vad
Georgii menat, till äventyrs inte i alla delar vunnit drottning
Margaretas gillande.
Den till Olof Simon Rydbergs namn knutna
grundåskådningen i fråga om Kalmarbrevet är framlagd 1883 i Sveriges
traktater1 och i hans avhandling: »Om det från unionsmötet
i Kalmar år 1397 bevarade dokumentet rörande de nordiska
rikenas förening», tryckt 1886 2. Senare har Rydberg gjort
polemiska inlägg mot Kristian Erslev i spörsmålet3.
Rydberg skiljer sig i sin uppfattning av brevets karaktär
både från Georgii och Paludan-Muller. För Rydberg är
brevet varken det första utkastet till pakten, beroende av
vederbörandes vidare bekräftelse, eller endast ett vittnesbörd om
1 II, 563 ff.
2 Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets Akademiens handlingar,
N. F. 11:1.
3 Sv. Hist. tidskr. 1890, s. 313 ff., 1891, Bil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
