Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar och försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kyrkan under Erik XIV.
277
varpå han i årtionden arbetat och som O. Ahnfelt återfann i en
handskrift från 1561 (se nedan).
Allt sedan reformationens genombrott 1527 hade naturligen
behovet gjort sig gällande att bredvid de efter kanoniska lagens
fall kvarstående kyrkobalkarna få ordnade bestämmelser för
det framväxande nya kyrkoskicket. Länge visade det sig
omöjligt att nå fram till en sanktionerad fullständig kyrkoordning.
Man fick gå delstatuternas väg, under fortgående dold eller öppen
dragkamp mellan kyrkans från katolska tiden nedärvda
själv-bestämmelsedrift och den moderna furstestatens maktkrav. Att
Laurentius Petri varit den ledande kraften i organisationsarbetet
från svenska kyrkans sida, i synnerhet efter de båda första
reformatorernas tillbakaträngande, lyser tydligt igenom.
Naturligen har han med vaken blick följt med och utnyttjat det
parallella kyrkoordningsarbetet i grannländerna, särskilt den danska
Kirkeordinansen 1539, som starkt påverkat redan Articuli
Or-dinantiæ, och Mecklenburgs kyrkoordning 1552. Den förnämsta
utländska anknytningen fann han likväl i Wurttembergs
kyrkoordning av 1553, vars genesis går tillbaka på
Brandenburg-Nurnbergs kyrkoordning 1533 och markgreve Georgs av
Brandenburg visitationsartiklar 1528.
Vi stöta här på en detalj i svensk reformationshistoria,
som förtjänar särskilt beaktande. Det är de svenska
reformatorernas redan från början tydliga anknytning till den tyska
reformationens humanistiska huvudstad Nurnberg och därifrån
till Wurttembergs reformator Brenz, med kringgående av
Wittenberg, trots det att man självfallet allt ifrån Olavus och
Laurentius Petri mest studerade i Luthers och Melanchthons stad. —
Nyaste forskningar (Bergendoff: Olavus Petri and the
Ecclesiastical Transformation in Sweden 1928) ha visat, att redan
Olavus Petri hämtade väsentliga bidrag till sitt författarskap
från Nurnberg. Såväl Gustav Vasas Tolv spörsmål till Olavus
och Peder Gallé som Olavus svar 1527 sluta sig nära till ett
av Nurnbergteologer för markgreve Casimir av Brandenburg och
rådet i Nurnberg 1524 utarbetat Ratschlag (sällsynt tryck 1525).
Den anonyma, särskilt inflytelserika skriften »En liten bok om
sakramenten» 1528, som av Schiick och K. B. Westman
tilldelats Olavus men som av mig antagits vara en översättning,
visar sig vara det senare, också från nyssnämnda
Nurnberg-skrift. Och den förra, metafysiskt-mystiska delen av Olavus
berömda »Om Guds ord och människors bud och stadgar»
1528, vilken enligt Schucks mycket citerade ord skulle utgöra
det kanske ädlaste och djupaste som flutit ur Olavus penna,
öser i verkligheten nästan helt ur ett med ovannämnda Ratschlag •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
