Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar och försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Hjalmar Holmquist.
tiska grundvalen för undervisningen liksom den evangeliska
kyrkans maktställning över hela bildningsväsendet byggdes här
för århundraden. Skolordningen bestämdes närmast via
Nurn-berg-Wurttemberg av Melanchthons pedagogik, som förenade
humanismens och reformationens krav på individualitetens rätt,
personlighetens frigörelse, men som ock hamnade i en olöst
dualism mellan humanismens övervägande formella syfte att
bilda latinska stilister och reformationens reella syfte att fostra
evangeliskt kristna och sedliga personligheter, liksom i
motsättningen mellan humanistundervisningens aristokratiska inriktning
på det bildade fåtalet och det lutherska skolidealets folkliga
inställning och tendens mot obligatorisk undervisning. Faktiskt
övervägde i kyrkoordningen 1561 liksom i Melanchthons
skolordningar den humanistiska materien och den latinska
språkövningen, och det har om den svenska lärda skolan på 1500-talet
av en sakkunnig nyss fällts omdömet att den i mångt och mycket
blev en medeltida gengångare av en utlevad och kraftlös
ultra-formalistisk bildning och att först protestantismens stora lyftning
i Sverige under 1600-talet brakte den lutherska reformationens
pedagogiska tankar till verkligt genombrott (B. J:son Bergquist).
Detta är medaljens ena sida. Men vi skymta ock i
kyrkoordningen 1561 grundläggningen av det kommande seklets specifikt
svenska kyrkliga undervisningsformer. På ett säreget sätt
bevarades i organisationen gammalsvenska skoltraditioner (jfr R. Hall:
Om Sveriges första läroverksstadga 1921); skolordningen talar
gärna om att den »följer allmännelig skolsed här i landet».
Samtidigt gav den uttryck åt Luthers folkliga syn på skolan.
Redan i början kom den med maningen till allmän skolplikt;
den humanistiska materiens övervikt innebar ingalunda att
latinskolan skulle vara blott för de förmögna eller de högre ståndens
barn. Genom sockengång eller annorledes ordnades så att även
fattiga barn kunde hållas i denna skola, och den gjordes på
flere sätt till en hela folkets angelägenhet — ett moment av
ingripande betydelse även för den sociala utvecklingen i Sverige.
Kyrkoordningen 1561 visar i detaljerna en omvårdnad och
pedagogisk omtanka om »smådrängarne», som knappast torde ha
motsvarighet i andra protestantiska skolordningar (Hall). Och
även om det humanistiska studiet närmast avsåg att skapa dugliga
predikare — »ty det är ingen så slät och ringa konst att redligen
lara andra» — valdes dock innehållet i det lästa så att
kyrkoordningens latinskola med eller mot kyrkans önskan meddelade
en allmänbildning, som i viss mån kunde förbereda även för
adelns, kansliernas, diplomatiens och borgardömets världsliga
yrken. Och genom skolans syfte till lärjungarnas personliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
