Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar och försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kyrkan under Erik XIV.
285
förädling på kristendomens grund kom bredvid latinstudiet ett
avsevärt moment av bibel- och katekesläsning, som i praxis grep
över till grekiska språket liksom till sakinnehållet, exegetik och
dogmatik, och gav den ovan nämnda ansatsen till folkskola
genom präst- och klockareundervisningen ökad betydelse som det
nödvändiga underlaget. — Betydelsen av sin skolordning
framhåller Laurentius i de melanchthonska slutorden: om denna
skolans ordning må var och en döma, som han vill; »likväl måste var
och en bekänna att hur ringa detta än är, så är det likväl
ganska mycket av nöden, att barn och ungdomar i tukt och
lovliga konster må således instruerade och lärda varda. Därför
skall man sådant icke heller förakta, eftersom ingen kan komma
till det som högre är utan genom dessa ringa stycken».
5) Laurentius sökte i sitt organisationsarbete främja
folkfostran även på annat vis än genom skolordningen. Hans
intresse härför skiner igenom i hela kyrkoordningen 1561. Det
koncentreras i de föreskrifter, som på ett eller annat sätt beröra
kyrkotukten och som kompletteras i ett manuskript, vilket
uppenbarligen avsetts att utgöra en tillskrift till kyrkoordningen:
»Om uppenbara skrift en ytterligare undervisning» (tryckt av
R. Hall i Ur folkdisciplineringens historia II 1927), liksom
kyrkoordningen spridd i handskrifter med blott ärkebiskoplig
auktoritet. Även här finna vi en säregen svensk via media, mellan
medeltida kyrkodisciplin och tysk luthersk kyrkotukt, mellan
den katolska ordningen med kyrkans ingripande i världsliga
mål och den tyska protestantiska landskyrkoordningen med
statens ingripande i kyrkliga mål. Det enskilda skriftermålet
och i viss mån även uppenbar skrift bestodo som normala
former för kyrkans kontroll över den enskilde men avklädda
all meritorisk karaktär och varje biktstolens smussel. Prästen
skulle enligt kyrkoordningen sitta i öppet rum i kyrkan och
mottaga bikt inför all mans ögon. Och här fick det ej bli fråga
om penitens som vilkor för absolutionen: efter dennas givande
kunde viss botgöring åläggas men blott som frivilligt åtagen och
som utvärtes tecken till den syndandes inre botfärdighet.
Laurentius sökte energiskt förhindra att på romerskt och
tyskt-lutherskt vis kyrkans eller statens yttre ålägganden finge
undanskymma sinnesändringen, så att påtvingandet av yttre botgöringar
eller straff bleve det väsentliga (jfr Hall). I Sverige skulle
kyrkotukten bevara sin övervägande inre art, visserligen utan
att därför åsidosätta den ur folkfostrans synpunkt behövliga
yttre botgöringen. Detta både—och är signifikativt för bröderna
Petris reformationsperiod, sådan den mognar under Erik XIV.
Det är en originell förening av medeltida inhemsk rättsåskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
