Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nat. Beckman, Textstudier till Birgittas revelationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Textstudier till Birgittas revelationer.
305
nya ortstraditioner och intresserat sig för så speciella frågor
som Västergötlands gränser.
Det synes mig sålunda, som om Hesselmans slutsats skulle
kunna formuleras med ännu större bestämdhet, än han vågat.
Och resultatet synes stå i ganska skarp strid mot Krafts
resultat. Särskilt vill jag peka på författarens insikt i västgötsk
rättsterminologi. Sådant lär man sig ju icke i vaggan utan
under mannaålderns arbete, och med stod särskilt av Söderwalls
undersökning skulle jag våga påstå, att MB I skrivits av en man,
som icke blott varit född utan som framför allt varit verksam
i Västergötland. Möjligheten av en förflyttning till Linköpings
domkapitel kan jag icke förneka, men den efter reformationen
strängt genomförda indigenatsrätten har väl icke uppstått ur
intet utan ur en sedvanerätt, som gått ett stycke tillbaka i tiden.
Från allmänt metodisk synpunkt måste jag mot Krafts
avhandling anmärka, att den är för vittsvävande för att kunna
ge säkra resultat. Någon slags begränsning hade varit önskvärd,
och denna begränsning kan ju tänkas på olika sätt. Här skall
jag ge ett förslag, formulerat med tanke på en historisk
monografi.
All sund empirisk forskning börjar med fakta. Teorierna
och hypoteserna böra icke sättas in, förrän fakta fordra deras
uppställande. Att såsom Kraft gjort, börja med teorierna
medför icke blott den risken, att teorierna bli felaktiga, utan även
den, att de bli ofruktbara för den föreliggande uppgiften. Jag
kanske bör uttryckligen framhålla, att jag här med fakta icke
närmast menar fakta i 1300-talets historia utan fakta i den
birgittinska traditionen om denna historia.
Från min synpunkt sett, är det två saker, som absolut
bort finnas i en historisk avhandling om Birgitta men som
saknas i Krafts bok.
Där borde först ha funnits en redogörelse för de texter,
som enligt förf. ha historisk (svenskhistorisk) syftning. Som
bekant är denna uppgift redan under medeltiden ganska väl
tillrättalagd därigenom, att huvudmassan av det historiska (från
tidens synpunkt politiska) stoffet samlats i åttonde boken. Att
denna i viss mån är ett självständigt verk och har en i viss
mån egen texthistoria, framgår nog av Krafts bok men har
icke beaktats så, som önskligt varit.
Där borde vidare ha lämnats uppgift om de historiskt
relevanta varianter, som visa sig vid genomgående av
föreliggande parallelltexter. Ghotans tryck är ju redan det en sällsynt
bok, och de uppräknade äldre handskrifterna verka snarast
deprimerande på en forskare, som kanske skulle velat försöka
$
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
