Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Ingvar Andersson.
av fälttågen under nordiska sjuårskriget \ Den följdes av
generalstabens utredning av hans verksamhet som militär
organisator2. Helge Almquist har tolkat händelser i hans
historia, som tidigare understundom missförståtts, såsom
utslag av en konsekvent strävan att hävda statens höghet:
utåt »det nya konungadömets makt och glans», inåt
»arv-konungadömets myndighet». Han har dessutom framhållit
det »sinne för juridiska former», »det juridiska förutseende»,
som präglar många av Eriks åtgärder3. Rudolf Elander
har närmare utrett hans stränga kontroll över adel och
fogdar och givit belysning åt viktiga detaljproblem i hans
historia4. Drag av planmässighet och konsekvens i hans
regering ha sålunda alltmera spårats av den nyare
forskningen.
Men hans egen samtids människor i Sverige ha
betraktat honom med skrämsel och undran. Och för eftervärlden
har han oftast tett sig främmande och skräckinjagande, i all
synnerhet då han setts som kontrast till den av patriarkalisk
höghet omstrålade bild av gamle kung Gösta, som efter hand
blivit historiens egendom.
Hur ter sig Erik XIV, om man insätter honom i sin
tids europeiska sammanhang? Hans gestalt är egenartad
och svårgripbar mot bakgrund av hans egen tids Sverige.
Blir han själv fattbarare, hans regeringsåtgärder mindre
uppseendeväckande, om man bringar honom och hans politik i
sammanhang med tidens tankar om furste och stat?
1 A. Stille, De ledande idéerna i krigföringen i Norden 1563—1570.
2 Generalstaben, Meddelanden från krigsarkivet, IV: Axtorna. En
studie i organisation och taktik; Jmf. G. Petri, Kungl. Första
livgrenadjärrege-mentets historia, I, sid 109 ff.
3 H. Almquist, Reformationstiden och stormaktstidens förra skede
(Svenska folkets historia, II).
4 R. Elander, Nils Sture och Västgötaräfsten (i Historiska studier
tillägnade Ludvig Stavenow); Sturemordens gåta; Jöran Persson och
Genewitz-brevet (Hist. Tidskr. 1926); Om förhållandet mellan Gustav Vasa och hans
son Erik under förra hälften av år 1560 (Hist. Tidskr. 1930); Den svenska
beskickningens fängslande i Köpenhamn våren 1563.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
