Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik XIV och Machiavelli.
5
De Eriks ilender, som målade hans bild efter fallet,
mätte honom med de gamla måtten. Det gamla idealet av
fursten, sådant den kristna läran, i de germanska staterna
icke utan stod av förkristna föreställningar, uppställt, bildar
förutsättningen för anklagelseskrifternas framställning av Erik.
Vissa drag i Luthers uppfattning av överheten, starkt
växlande i hans olika skrifter, kunde också ge stod härför. Ur
samma föreställningsvärld, fast kalvinistiskt omformad,
hämtar en tänkare som Theodorus Beza sina omdömen om Erik,
den störtade tyrannen \ Det var med allt detta en moralisk
måttstock, som kom till användning på statslivet. Hur
våldsamt medeltidens politiska praxis än kunde avvika från
teorien — man ville in i det sista aldrig släppa det kristliga
idealet för regenten, den rättrådige konungen, »rex iustus» 2.
Först under senmedeltiden möter man ansatser till frigörelse
från detta, försök att betrakta moral som en sak, politik som
en: Philippe de Commines »Mémoires» är en sådan ansats.
De reella förutsättningarna för denna utveckling är det här
ej platsen att gå in på. Men denna nya ända inom det
politiska tänkandet har ett vitt förgrenat idéhistoriskt
rotsystem. Statslärans emancipation från den enhetliga
teologiska världsbilden började möjliggöras, då den antika
statsfilosofin återupptäcktes, särskilt Aristoteles’ skrifter. Den
romerska rättens renässans, en ytterligt betydelsefull faktor
i senmedeltidens historia, gav andra förutsättningar3.
Betraktare av det historiska händelseförloppet frigjorde sig
alltmer från det augustinska schemat: historien blev för
dem något annat än en sida av den eviga kampen mellan
Gud och djävulen.
Sin första klara och obönhörliga teoretiska utformning
fick denna nya syn på historia, politik och statsliv i Ma-
1 L. Gardauns, Die Lell re vom Widerstandsrecht des Volks gegen
die reclitmässige Obrigkeit im Luthertum und im Calvinismus des 16.
Jahr-hunderts; G. Aspelin, De protestantiska monarkomakernas politiskt-filosofiska
idéer (Vetenskapssocietetens i Lund årsbok 1930).
2 F. Meinecke, Die Idee der Staatsräson, sid. 33 f.
:{ Jmf. Kern, Gottesgnadentum und Widerstandsrecht, sid. 293 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
