Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Ingvar Andersson.
kasta sig, skulle man »småhata den och söka medel och
utvägar att rota den ut» \ Även mot det alltför mäktiga Reval
vände sig konungens planer. Vidare framhölls, att
konungen icke tillät, att adeln i landet skulle »qvaste och stupe»
bönderna, som lydde under dem, en i denna tid nog så
uppseendeväckande befallning, tillkommen efter hemställan
av Claes Christersson Horn 2.
Samma inställning till samhällsklasserna som i det
erövrade Estland har Erik, mutatis mutandis, visat i Sverige.
Även här var han en adelns fiende och strävade han i viss
mån att hålla sig väl med småfolket, även om också detta,
särskilt då konungen misstänkte bristande trohet, kunde få
vidkännas hård räfst. Hans regeringstid präglas av kamp
mellan de kungliga höghetsanspråken och stormännens
självständighetskrav. Vid hans fall stod den upproriska adeln
som den segrande klassen och utkrävde av hans efterträdare
lönen för sitt bistånd i de grundläggande 1569 års privilegier.
Erik strävade från början målmedvetet att avkräva det svenska
frälset den fullaste ersättning för dess särrättigheter3. Den
utkrävdes i krigstjäpst, i deltagandet i herredagar och i
diplomatiska beskickningar. Karaktäristiskt nog möta bland
anklagelsepunkterna mot Erik, vilka delvis utredigerats till
adelns behag, följande: »han ville förarme och slätt i röter
förderfve Sveriges rikes gode män och adel, til hvilket han
någre åthskilielige sät hafver uptenkt både med then
olide-lige rostienst han lade them upå, så ock the månge
herremöte han fordrede them til, thesligest ock the långe,
besvärlige reser och legationer, ther til han them uthan rikes
brukede . . .» 4.
Redan tidigt förefanns en motsättning mellan Erik och
1 C. Annerstedt, a. a. sid. 134.
2 C. Annerstedt, a. a. sid. 128, Jmf. s. 42.
3 Forssell a. a.; Sörensson, Adelns rusttjänst och adelsfanans
organisation 1521—1680 (Hist. Tidskr. 1922), sid. 122 ff. och 133.
4 Sv. Riksdagsakter, II, sid. 322.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
