Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil, Botvid och David.
111
Legenden är fullständigt bevarad i två versioner. Den
ena möter i Västeråsbreviariet från år 1513 19 den andra i
Upp-salabreviarier 2. I båda kommer David från England, då han
hör om dråpet på Sigfrids tre systersöner; han vill själv bli
martyr. Han predikar efter Sigfrids råd i Snävringe3, dör där
och begraves i Munkatorps kyrka. Uppsalaversionen har två
järtecken: David förvandlas under brinnande bön till en ljusglob
och hänger upp sina handskar på en solstråle, där de också
stannar. Breviarium Arosiense namngiver platsen, där Sigfrids
systersöner dödats; det är mons Gelboe. Allt talar för att dessa två
versioner går tillbaka till en enda 4. Denna har rimligtvis
uppstått i Västerås stift. Den har omfattat det för båda stiften
gemensamma samt miraklen med handskarna 5 och med
ljusgloben, som visserligen icke finns i det tryckta Västeråsbreviariets
mycket förkortade lektier, men i det tillhörande rimofficiet och i
ett fragmentariskt bevarat breviarium från 1400-talets senare
del6. Denna gestalt har legenden haft ännu när den kom till
Uppsala. I Västerås har på 1400-talet anknytningen till
Sigfrids systersöner utvidgats och rimofficiet skrivits 7.
Davidslegenden är till ytterlighet schematisk och berättar
i anslutning till bibeln 8 om en förebildlig munks liv. Det låter
1 Tryckt i Script, rer. suec, II: I, sid. 406 ff.
2 G 507 i Uppsala univtbibl. A 50, A 99 och A 100 i Kungl. bibl. i
Stockholm. Brev. Upsal. 1496 (mycket förkortat). I A 100 står David på fel
plats, före Decem fratres. Alla ms. efter 1400-talets mitt.
3 Endast C 507 skriver av misstag apud eccl. Strengnensem.
4 De överensstämmer till stor del verbalt. Davids dyrkan i Uppsala
kan icke konstateras förrän under 1300-talets sista decennium.
5 Järtecknets popularitet — handsken symboliserar möjligen ända
David på en kalk från Munkatorp, donerad 1462, och säkerligen på
runstavar, jfr Script, rer, suec. II: I, sid. 406 — gör troligt, att även detta
förefunnits i Västeråslegenden, men utelämnats vid förkortningen.
G Uppl. 1567: 2 Ali. ränta. Kammararkivet, Stockholm. Upptager
förutom delar av rimofficiet även fragmentariska lektier, där bl. a. ljusgloben
förekommer.
7 Detta senare framhäver anknytningen till Sigfrid. Det låg liksom i
fråga om Eskil i hemstiftets intresse att knyta David till den store
missionären. Från Västerås stift härstammar A 102 i Kungl. bibl. i Stockholm från
14u0-talets senare del; det innehåller delar av Davidsofficiet.
Med birgittinerna har David åtminstone följt till Norge, se psalteriet från
Munkalif, Acta sanct. 15/7 sid. 109, och till Reval, se omsl. kring Privilegia
Livon. i Riksark., Stockholm.
8 Så Eccl. 45: 1, Gen. 25: 27, Matth. 19: 21, Luc. 12: 53, I Thess.
5: 8, Eccl. 15: 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
