Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. Grundlinjer i dansk historia under 900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Sture Bolin.
Breven äro förvisso inte avsedda såsom politiska tricks. Men
på samma sätt som dessa brev måste vårt bedömas och
betraktas; man får inte därur läsa fram vad som ej står däri.
Det är emellertid inte endast konungen, som ansett, att
dessa rättigheter tillkommo honom. Immunitetsbrevet
utfärdades på förslag av ärkebiskopen av Hamburg-Bremen \
När han för sina suffraganer begärt detta brev måste han
därmed ha velat vinna oberoende för dem. Han har under
alla omständigheter delat Ottos uppfattning. Båda —
Tysklands konung och Hamburg-Bremens ärkebiskop — ha varit
ense om att betrakta regnum danorum såsom ett tyskt
lydland. Någon anledning att betvivla, att det verkligen varit
det, finnes ej. Men det är omöjligt att avgöra hur mycket
den tyske konungens makt omfattat: då immunitetsbrevet
gäller både marca och regnum danorum och de två
områdena inte särskiljas i immunitetsbeviljningen, kunna ju
enstaka av de skyldigheter, varom brevet talar, allenast ha
avseende på marken. Det är knappast heller möjligt, att
avgöra huru stort det regnum danorum eller den del därav
varit, som stått under tysk överhöghet. 965 kan det visas
vara fallet med Jylland, senare väl även med Fyen 2.
Det torde sålunda vara säkert, att ett starkt tyskt
inflytande grundats i Danmark genom Henrik I:s krigståg mot
Gnupas välde. Detta välde har före 965 indragits i riket
såsom en mark, varigenom den strategiskt och
handelspolitiskt mest betydelsefulla delen av landet råkat i tyskt våld.
Inflytandet har utsträckts även över den norska ättens rike
på Jylland och 948 varit så betydande, att tyska
myndigheter kunde inviga biskopar för detta område och indela det
i kyrkligt avseende, 965 till den grad, att det inte längre ens
formellt kan betraktas såsom självständigt. Dess
underdånighet har varit av tvåfaldig natur: dels världslig under den
tyske kungen, dels kyrklig under ärkebiskopen av
Hamburg-Bremen. Som emellertid ärkebiskopen av Hamburg-Bre-
1 Jmfr. ovan s. 197.
2 Detta kan man sluta sig till av biskopsstiftet Odenses grundläggning
före 988. Jmfr nedan s. 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
