Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. Grundlinjer i dansk historia under 900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. 201
men måste betraktas såsom en den tyske kungens
ämbetsman, ha vi här att göra med endast olika sidor av
samma sak.
I denna situation var det som Harald Gormsson, vilken
efter sin fader Gorm tagit kungamakt i Jylland, gick över
till kristendomen; en klerk vid namn Poppa har genom att i
enlighet med landets rättsbruk begå järnbörd efter allt att
döma spelat en stor roli i den avgörande vändningen *.
Den politiska utvecklingen hade nu omsider nått den
punkt, att Haralds övergång blev en nödvändighet. Övergången
ägde rum mellan åren 953 och 9652. Detta betyder, att
Harald blev kristen efter de första biskoparnas utnämning
och efter genomförandet av den jylländska stiftsindelningen
948 men senast samma år, som Otto gav dessa danska
biskopsdömen immunitet och därmed visade vilka stora
rättigheter han själv och de tre danska biskoparnas överherre
ansågo tillkomma honom i Danmark, vid en tidpunkt, då
Danmark ingalunda kan anses vara en självständig stat.
Det är möjligt, att Otto krävt kung Haralds övergång till
kristendomen. Har inte så varit fallet, måste dock Harald
för att erhålla bättre förhandlingsmöjligheter med kejsaren,
ärkebiskopen och biskoparna bli kristen. Endast om så
skedde, kunde han överhuvud räkna med att i framtiden få
tillräckligt inflytande över de danska biskoparna, deras
tillsättning och ämbetsutövning, därtill över deras klientel,
Danmarks kristna bebyggare.
Men även efter Haralds övergång till kristendomen
måste det tillstånd, som rådde, vara och bli i högsta grad
olidligt. Harald behövde ingalunda genomskåda det program,
som man väl beredde sig att förverkliga från söder för att
med all makt sträva emot. De tyska makternas politik be-
1 Widukind 3: 65 a. ed. s. 117 f. Jmfr. E. Årup: Danmarks Historie
1 s. 122 f.
2 Ruotger: Vita Brunonis archiepiscopi Goloniensis 40 (Mon. Germ. Ss.
4 s. 270). Jmfr. L. Weibull: Kritiska studier i Nordens historia omkring
år 1000 s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
