Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Schreiner: Kongemakt og lendmenn i Norge i det 12. århundre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Johan Schreiner.
Suerris konongs stadfeste saa oc
leit i bok setia a Frosta {>inge
huerr at rættom erfdom a at
vera Noregs konongr eptir logom
hins helga Olafs konongs med
rade oc samtykke Magnusar
konongs sunar sins Æinars
ærkibis-cups oc allra annarra
liodbis-cupa, lendra manna oc lærdra,
stallara oc logmanna oc allra
hanndginginna manna {>æirra er
{>a vom i hia oc allra Frosto
}>ings manna, oc sidan birti {>etta
Magnus konongr sun hans i
ol-lum lutum landzins a dingom oc
samdycto {mi aller Noregs menn
fire sek oc sitt afspringe med
rætto fungtaki at f>essi skipan
skäl stånda far um ævinlega
sem {>a var gör oc fylger nu her.
sua oc let j bok setia huer er at
rettum erfdum a at vera
Noregs-veldis konongr eftir logum.
Ok |mi iattado oc samfyctu allir
Noregs men firir sik oc sit afspringi
vid Noregs konong oc hans
afspringi mæd retto f>ingtake oc
at fessor skipan skäl gånga oc
stånda æuenlega sem {>a var gör
oc nv fylghir her.
Sammenstillingen godtgjör at Håkonarbök her
representerer en eldre utgave av Hirdskråen. Den skyldtes kong
Magnus, og kom i stand efterat han hadde besteget tronen
i året 1263.
Det blir oplyst i H 36 at Magnus Lagaböter gav sine
to mindreårige sönner Eirik og Håkon konge- og hertugnavn
i 1273. Sammen med de nye arveregler blev det derfor
nödvendig å sette inn i Hirdskråen bestemmelser om
hertugens stilling (H 12—13). At de utgjör et senere tillegg, er
ikke til å ta feil av. Avsnittet om jarlen i H 16—17 blev
nemlig ord til annet avskrevet. På det vis er kommet inn
en ubehendig gjentagelse som stemmer dårlig med den
elegante form Hirdskråen ellers særkjennes ved.
Vi ser altså at de beslutninger som blev gjennemfört i
1273, tydelig sondrer sig ut fra den eldre tekst. De bryter
den oprinnelige, sammenhengende fremstilling. Og den blev
ikke laget för 1260-årene. Det fremgår av jevnföringen med
Håkonarbök. Også på ånnen mate får vi denne tidfesting
bekreftet. Den utförlige omtalen av hirdmennenes höviske
adferd og sedelighed i H 28—29, er direkte avhengig av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
