Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Schreiner: Kongemakt og lendmenn i Norge i det 12. århundre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongemakt og lendmenn i Norge i det 12. århundre.
189
Kongespeilet. Som Fredrik Paasche har vist, blev dette
verk efter all sannsynlighet forfattet vinteren 1260 — 1261 av
erkebiskop Einar Smörbak, Magnus Lagaböters rådgiver
og venn 1.
Kapitlene om gode manerer danner et organisk ledd i
Hirdskråen. Ingen ting tyder på at de skuide være yngre
enn den övrige fortelling. Derfor må dateringen av dem
ha gyldighet for hele den eldste utgaven. Den blev til i det
förste decennium av kong Magnus’s regjering. Nærmere
angivelse av tiden er det ikke mulig å nå til.
Imidlertid var det ikke nok med at Magnus Lagaböter
lot den förste redaksjon av Hirdskråen före i pennen innen
1273, og det år foretok endringer og tilföielser. Også senere
gjorde kongen flere forandringer. Han gav hirdens
medlemmer de retterböter som er bevart i H 48—53. At disse
var yngre enn 1273, kan vi bevise. De nye vedtekter om
militære utbud som ifölge H 36 det år blev satt i verk, fikk
nemlig et tillegg gjennem den retterbot om lendmennene,
som gjengis i H 48. Den ene forskrift bygger like frem på
den andre.
Begge retterböter i H 48 innledes med at Magnus
stadfeste! de friheter som faren hadde gitt sine håndgangne menn.
Dette var den vanlige formel, som her ikke hadde noen
realitet. I selve Hirdskråen var Håkon Håkonssons
retterböter allerede tätt op. Det fremgår av den anförte tekst
fra Håkonarbök.
I den lengste retterbot kong Magnus utstedte, blir
stadig henvist til Hirdskråen. De gamle bestemmelser opheves
eller endres ved uttrykk som po at hin forna hirdskra
uat-tade sva fyr (H 48), po at su en forna hirdskra vattade sva
fyrr (H 50) og po at pat være œigi sva grœidlega skyrt i
hinni fornu hirdskranni (H 49). Vi hörer også at
nyordningen skuide gjennemföres med pœim hætte sem adr vättar
i hirdskranne (H 52). En av de forandringer som
retter-boten påböd, er senere föiet til i selve Hirdskråen. Efter
1 Norsk litteraturhistorie I s. 448 fg. Festskrift til Hjalmar Falk s.
174—181. Jfr. Halvdan Koht i norsk Hist. Tidsskr. XXVIII s. 152 fg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
