Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull: Saxo inför Bestyrelsen av Det danske Sprog- og Litteraturselskab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Lauritz Weibull.
131 :!2. Defluxit rättat till diffluxit. Motinlägget obe
mött.
mött.
132 31. Hac rättat till harum. Motinlägget obemött.
143 :u>. Exstructo rättat till instructo. Motinlägget obe-
144 !J. Corpore rättat till robore. Motinlägget obemött.
150 "~. Deorum rättat till dearum. Motinlägget obe-
mött.
160 13-14.
Luserit infelix, quæ cæca libidine fertur
More furentis equæ sepelitque cupidine formam.
o: Olycklig den kvinna i sin kärlekslek, som förblindad
av sin lystnad efter älskog drives fram som ett brunstigt sto
och genom sin lidelse jordar sin skönhet.
Sista ordet i de två verserna formam, skönhet, är i
texten rättat till famam, rykte. Upphovsman till rättelsen
är Gertz.
Bestyrelsen (30—32) vänder sig i sitt försvar för denna
rättelse till en början mot att en förefintlig assonans
därigenom skulle blivit fördervad (1935, s. 261). Försvaret, som
även berör sjelva innehållet i verserna, lyder:
»At der i Ordene mö-re ~ for-mam skuide være en
tilsigtet Assonans, er lidet rimeligt, da Saxo kunde sit
Haand-værk, og Indrim i ordentlige latinske Vers gerne var
dækkende. /Endringen formam til famam forringer ikke Verset;
tværtimod: man beholder Alliterationen og slipper for den
mislykkede Assonans. — Professor Weibull kan derfor ikke
i Metriken hente nogen Støtte for Bevaringen af forma.
Afgørende bliver det da, om dette Ord, som Gertz mente,
inholdsmœssigt kan vække Betænkelighed. Vi vilde i den
Anledning spørge Professoren, hvad der skäl forstaas ved:
at tilintetgøre sin Skønhed ved Elskovslyst? — En Tøjte kan
vei gennem et långt og liderligt Levned sætte sin Skønhed
overstyr, men en saadan Fortolkning tør man dog se bort
fra her, hvor Talen er om en ung Kongedatter, hvis Brøde
ene bestaar i, at Cupido har gjort hende elskovslysten».
Bestyrelsen förnekar alltså assonansen i verserna. Men
den assonans, varom här är fråga, möter inte blott i sista
versen, utan också i den förstas slutord: fertur. Bestyrelsen
har förbisett detta, liksom att inrimmet här är »täckande».
För övrigt är väl möjligt, att inrimmet i vad Bestyrelsen
kallar »ordentlige latinske Vers», gerna hade denna täckande
karakter. Men hos Saxo, söan inte drev hantverk i poesi, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
