Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ove Moberg, Slaget på Fyrisvallarna och kampen vid Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Ove Moberg.
Sjörup om skånska vikingars kamp vid Uppsala? En sådan finns.
Frågan kan — i motsats till så många andra problem i den tidens
historia — besvaras med en säkerhet, som inte gärna lämnar plats
för några på vetenskaplig grund byggda tvivelsmål.
För problemets lösning fordras, att man går djupare i
källorna än de tidigare forskarna i detta fall hava gjort. I fråga
om behandlingen av runstenarnas uppgifter kunna inga
invändningar göras. Angående läsningen och tolkningen av runorna
finnes ingen motsättning, åtminstone ej någon, som har betydelse
ur historisk synpunkt. Däremot kunna anmärkningar av
avgörande art riktas mot den behandling, som vederfarits Thorvald
Hjaltasons skaldeverser.
De forskare, som mest ingående behandlat frågan om
förhållandet mellan Hällestads- och Sjörupsrunstenarnas uppgifter
och Thorvald Hjaltasons skaldeverser, hava, när de anfört
skaldeverserna, begagnat sig av Finnur Jonssons sammelupplaga av den
norsk-isländska skaldediktningen, upplaga B, »Rettet Tekst».
Finnur Jonssons »rettede Tekst» ligger till grund för både Curt
Weibulls och Lis Jacobsens arbeten. Men nu är förhållandet det,
att Finnur Jonsson i sin B-upplaga väsentligen omändrat
ovannämnda skaldeverser. Såsom de framträda i hans edition, lämna
de helt andra historiska uppgifter om angriparna än vad dikterna
enligt den enda bevarade handskriften, Fiateyarbók, meddela.
För jämförelse anför jag här nedan dels dikterna, såsom de te sig
i Finnur Jonssons B-upplaga och därmed i den hittillsvarande
forskningen, dels vad som står att läsa i handskriften.
Finnur Jonssons »rettede Tekst» (Skjaldedigtning B I,
sid. 111):
II.
1.
2.
Fari til Fyrisvallar,
folka tungls, hverfs hungrar,
vgrdr, at vir kis garði
vestr kveldriðu hesta;
þar hefr hreggdrauga hgggvit
(hóllaust es pat) solar
el far skíðs fyr ulfa
Eirikr i dyn geira.
Ilt varð g Ina fjalla
grkveðjgndum beðjar
til Svíþjóðar sidan
sveim vikinga heiman;
pat eitt lifir peira,
peir hgfdu lid fieira,
(gott vas) hers (at henda)
hundmargs, es rann undan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
