Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Didrik Slaghæk efter Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Lauritz Weibull.
var överflyttad på ett nytt plan. De var där blivna konungens
allierade mot den förhatade. Och rätt eller orätt — på detta
nya plan hade de alla utsikter att den förhatade skulle bli
definitivt fast.
Handläggningen av de båda målen mot Didrik Slaghæk
i Köbenhavn kunde, kanoniskt sett, endast vara att betrakta
såsom förberedande. Hur konungen än betraktade och
utlade resultaten, kunde dessa aldrig berättiga honom till att
utkräva något världsligt straff på den anklagade —• en
ärkebiskop av Lund var kanoniskt undantagen den världsliga
rätten; påven i Rom var hans domare. Men band i saker
som dessa kanonisk rätt den danske konungen? Man hade
sedan länge i hans handlingar kunnat iakttaga den
fullkomliga respektlösheten inför denna. I själva verket var i början
av 1522 och i mål som det som förelåg, en helt ny
lagstiftning trädd i den kanoniska rättens ställe.
Denna nya lagstiftning möter i kung Christierns
stads-och landsrätter, detta mäktiga lagstiftningsverk som
antici-perade århundradens utveckling, och av vilka den förra
promulgerades den 6 januari 1522 och var gjord med
riksrådets samtycke, den senare måste tillhöra ungefär samma
tid. Stadsrätten har i sin § 77 (jmfr landsrätten § 21) följande:
»På det att präster och klerker och andre geistlige personer
här uti riket må vederfaras lag, skäl och rätt och ej skole
söka deras rätt utanrikes i Rom och annorstädes som de
härtill gjort have, dem till stor skada och förderv, kost och
täring och penningspillande, vilja vi med det allerförsta
skicka fyra doctores och magistros, som städse skole
resi-dera i vår stad Roskilde och där skole sitta rätt och döma
över alle andelige saker, såväl över biskopar, prelater som
över andre här i riket, och ingen härefter skall därutöver
trängas uti slika saker att draga till Rom eller annanstädes,
på det att guld och penningar kunna bliva här i riket, men
alle andelige saker skole före förnämnde doctores och
magistros förslitas och ändas». I de följande §§ i stadsrätten
(jmfr landsrätten § 21) bestämmes, att bisittarna i rätten
skall vara förfarna både i kyrkolagen och kejsarlagen, pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
