Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Didrik Slaghæk efter Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Didrik Slaghæk efter Stockholms blodbad.
185
cessen aldrig dragas i långdrag, och rätten utgöra instans
mellan landstingen och köpstadsrätterna samt konungen och
rikets råd 1.
Den inhemska domstol som Christiern II:s lagar här talar
om, kammarrätten, var djupt rotad i hans hela
statsuppfattning, och har den vid den tidpunkt då Didrik Slaghæks
mål handlades, hunnit att organiseras, har det varit av
denna domstol som domen ordinärt skulle avkunnas. I
annat fall har konungen med stöd i förundersökningen och
med ledning av kejsarrätten säkerligen menat sig berättigad
att själv avkunna domen. Men i båda fallen har de många
som höll sig till vad som var det allmänt erkända och
bestående i kristenheten, kunnat rubricera vad som skedde med
de ord karmelitermunken, den ryktbare Paulus Eliæ uttalade:
absque publica iuris sententia 2 — utan någon offentligen
avkunnad på rätten vilande dom 3.
Det straff som träffade Didrik Slaghæk, var dödsstraff:
galge och bål. Galge är tjuvstraff — första anklagelsen mot
honom hade sammanhang med »räkenskap och gäld». Bål
är straffet för kätteri, däri inbegripet groft brott mot den
bestående andliga ordning som påven och koncilierna
fastställt — andra anklagelsen mot Didrik Slaghæk var att han
bragt tvenne konfirmerade biskopar om halsen. Straffet
exekverades på Gammeltorv i Köbenhavn. Det skedde
Con-versionis S:ti Pauli afton, den 24 januari. Franciscus de
Po-tentia var närvarande 4.
Bland dem som stod och såg på avrättningen, var också
Paulus Eliæ. När han kom hem antecknade han: »jag har
1 Sami. af gamle danske Love udg. af J. L. A. Kolderup-Rosenvinge,
III, 72, 113 f. Jmfr Johan Hvitfeld i Scandia VII, 164 ff.
2 Paulus Helie, Skrifter, VI, 84.
3 »Hafn. post festum Felicis 1522» tillskrev Christiern II kapitlet i
Lund bland annat om att »förordna 2:ne dannemän som uppbära den archy
biskopen tillhörige ränta av Lunde säte och stift». Skånebrevsförteckningen
472. Regesten visar det första ingreppet i ärkebiskopens ämbetsutövning.
Felicis dag=14/i.
á Danske Magazin V: s. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
