Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Per Nj’ström.
fick en helt ny karaktär. Det var inte längre en
transito-handel. De italienska köpmännen seglade från Medelhavet
upp i Svarta Havet och drev faktorihandel vid dess kuster.
Novgorods förbindelser och kolonisation vände sig nu i
stället mot nordost, mot de stora skogarna i Dvinas
flodområde, där tillgången på pälsbärande djur lockade, och
bort mot Ural, vars silverfyndigheter exploaterades 1. Det
trädde också i handelsförbindelse med åkerbruksområdet
mellan Volga och Oka, vars centrum var Moskva och vars
spannmål blev en livsbetingelse för handelstaden vid limen.
I Novgorod mötte den banseatiska handeln, och staden blev
i själva verket Hansans faktori mot den östeuropeiska
slätten. Söder om denna nordliga handelsväg trädde den
sydtyska handeln på linjen Leipzig — Breslau (Krakau) —
Smolensk i förbindelse med den ryska marknaden, och denna
landtrafik tilltog mot medeltidens slut — i synnerhet sedan
de italienska förbindelserna med Sydryssland avbrutits
genom turkarnas framträngande — så att den föranledde
politiska motåtgärder från Hansans sida 2. Det var på denna
väg, som de ryska pälsverken nådde mässan i Leipzig.
Utefter dessa två handelsvägar — mot de litauiska
städerna och mot Novgorod — kom den moskovitiska statens
expansion att riktas under 1400-talet; samtidigt vaknade
tanken på att genom erövring av Volgadalen öppna en väg för
de orientaliska varorna till Europa, att åter göra Ryssland
till ett transitoland 3. Störningen av de gamla handelsvägarna
från östra Medelhavet till Italien genom turkarnas
uppträdande hade väckt den. Men handelns fria gång på vägarna
till Moskva var allt annat än säkrad. Slitningarna mellan
de hanseatiska städerna och Novgorod, motsättningarna
mellan Moskva och Polen ledde ofta till spärrningar av trafiken.
Det blev sålunda av intresse för Moskva att säkra sig
kontrollen över dessa vägar. Mot slutet av 1400-talet lades
Novgorod definitivt under Moskvas politiska makt, 1510 hade
1 M. Pokrowski, Geschichte Russlands, 1929, 40.
2 E. Daenell, Die Blutezeit der deutschen Hanse, II, 1906, 268 ff.
3 Daenell, 279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
