Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mercatura Rutlienica.
249
turen kommit till Pskov; Ryssland stod på tröskeln till
Östersjön. Men de litauiska städerna på vägen mot Mellaneuropa
orienterade sig mot Polen. Vägen till östern säkrades genom
kuvandet av Kasan- och Astrachankanaten 1552—1556, och
två år senare hade Moskva en hamn under sin egen kontroll
vid Östersjön genom Narvas erövring. Här uppstod genast
en livlig trafik; 1567 besöktes Narva sålunda av 70 enbart
engelska skepp 1.
Några år tidigare — 1553 — hade engelska sjöfarare,
sökande efter en nordlig väg till det guldskim rande Cathai,
funnit vägen över Vita Havet och uppför Dvina och Suchana
till Moskva 2. De kom dit, då den ryska politiska
framstöten på Volgavägen pågick, och det engelska Muscowy
Company fick vidsträckta handelsrättigheter inte enbart inom
det ryska området utan även i Kasan och Astrachan samt
fri genomfart till Persien 3. Men det är väl föga troligt att
linjen över Vita Havet kommit att betyda något, om Moskva
kunnat hålla vägen över Östersjön öppen. Den slöts
definitivt genom Narvas erövring av svenskarna 1581. Två år
efter denna händelse anlades Arkangelsk: redan dess
stadsplan vittnar om holländskt inflytande. Och från Ivan den
förskräckliges tid till Petersburgs uppblomstring kom
historien om Västeuropas handel på Ryssland att sammanfalla
med denna stads historia4. Den stora handelsvägen från
Moskva kom att gå mot norr. Här anlades faktorier och
mellanstationer, här rensades strömmarna och vägarna
förbättrades, arbetskraft för transporterna stationerades utefter
leden. En rad städer blomstrade upp: Jaroslav, Vologda,
Ustjek, Colmogorod och Arkangelsk. Den för en handels-
1 Eck, 358.
2 Framställningen följer huvudsakligen Kulischers och Lubimenkos
citerade arbeten. Jmfr. även Pringsheim, Beiträge zur wirtschaftlichen
Ent-wicklungsgeschichte der vereinigten Niederlände, i Staats- und
socialwissen-schaftliche Forschungen ligg. von G. Schmoller, X, 1890, och G. W.
Kern-kamp, De Sleutels van de Sont, 1890.
3 Eck, 354.
4 Kulischer, 321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
