Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
Per Nj’ström.
skydd av maktmedel helt utanför borgarkorporationens
kontroll \ Men för att detta finanspolitiska program skulle
kunna genomföras måste handeln och trafiken genom det
svenska väldets städer och hamnar excoleras. Inga i den
medeltida ekonomien rotade stadskorporationers intressen
och i den kontraktsrättsliga statsläran grundade privilegier
fick stå i vägen för denna önskade uppblomstring. Genom
kungliga privilegier till kompanier och enskilda fanns i
tidens rättspraxis en anlitad väg att bryta igenom de gamla
korporationernas chartor. Ideologiskt voro de baserade i
i de nya lärorna om kungamakten. Genom dem gjordes
brescher i de gamla rättighetssystemen, som stod i vägen
för de nya produktivkrafternas fulla kraftutveckling och
som skyddade parasitära klassförhållanden. Det var denna
utväg, som de politiskt härskande junkrarna kring Gustav
Adolf använde för att öppna väg och bereda rörelsefrihet
för främmande företagare och västeuropeiskt handelskapital.
Kanonportarna på Revals redd var mer än symboliska.
Orsakerna till den ryska handelns sammankrympande,
möjligheterna och medlen att åter derivera densamma till
Östersjön blev från mitten av 1620-talet ett stående
diskussionsämne bland de svenska politikerna 2. Axel Oxenstierna
och Arent Spiring skrevo memorial i ärendet; dessa äro dock
numera inte kända. Tillfället att återuppliva handelsvägen
var gynnsamt. Vid denna tid tilltog den västeuropeiska
konkurrensen om den ryska marknaden och förhoppningen om
vinstchanserna på Volgavägen till Persien. Holländarna
trängde hårt på engelsmännen. Det var de stora legationernas
till Ryssland tid. Genom privilegier för enskilda och
kompanier att segla förbi Reval och handla direkt på Ryssland
sökte regeringen leda en del av denna rush genom Östersjön.
1 Liljedahl, 216.
2 Frågan behandlades i rådet exempelvis: 1626: 3,/7, 22/t, 1627: 26/7, 1628:
29/7, 1633: e/4, 27/5, s/io, 1634: 18/4, 30/8, 1635: le/3, 14/s, 15/s, 1638:30/4, 1641; 5/8, 1642:
5/4, 10/5, 21h, 13/s, 30/s, 1643: 13/3, V«, njs, 19/9, 1646: 9/4, 22/6, 28/e, 1647: 24/3
1648: 30/s, 1649: 5/4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
