Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Mercatura Ruthenica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mercatura Ruthenica.
277
föll in i de svenska Östersjöprovinserna, hälsad av bönderna
som befriare.
Men den nya politiska målsättningen fullföljdes av de
svenska politikerna. Då Karl X Gustav 1659 befann sig i
Skåne och på Själland i begrepp att definitivt erövra väldet
över Sundet, stod målet att dirigera den ryska handeln
genom Östersjön livligt för honom. Han hade hos sig den
gamle experten i denna fråga, Krusenstjerna, som kommit
hem efter det svensk-ryska stilleståndet i Valiesar i dec. 1658,
och diskuterade den ingående med honom. Enligt dennes
relation framkastade konungen möjligheten att göra tsaren
intresserad genom att ge honom del i tullarna i de svenska
transitohamnarna. Krusenstjerna avvisade detta förslag
redan därmed att tsaren då skulle vilja ha tullpersonal i de
svenska städerna, och för övrigt hade han helt uppgivit
1640-talets program att genom olika förmåner locka
utlänningarna. Efter sin sista vistelse i Ryssland var han inte längre
alldeles övertygad om den baltiska linjens transporttekniska
överlägsenhet, åtminstone inte för varor från Yolgahandeln
och från Sibirien.
Han menade att enda möjligheten att draga de ryska
varorna genom Östersjön var svensk aktivhandel med svenskt
eller främmande kapital. De svenska köpmännen skulle
själva köpa varorna i Ryssland och dirigera dem till
Östersjön. I sitt utlåtande till regeringen i anledning av
fredsförhandlingarna menade han, att dels i städerna i de
baltiska hamnarnas uppland: Novgorod, Tischfin och andra,
dels i Arkangelslinjens stapelplats Volodga, dels i
Volgasystemets centra: Nischnij Novgorod, Casan och Astrachanjämte
Moskva och en del andra städer handelsrätten »gäst mot
gäst» skulle krävas för de svenska köpmännen 1. Härigenom
skulle dessa kunna fritt konkurrera med
Moskvahandelshusen om både de ryska och de orientaliska köpmännens
varor.
Man lyckades ej genomdriva detta expansionsprogram
1 Krusenstjerna, Alleruntersthänigste Profn- und Anweisung.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
